Sensorer för bedömning av demens

Kan sensorer stärka bedömningen av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens? Det är en forskningsfråga som doktoranden Catharina Melander vill ha svar på. Stefan Sävenstedt, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet är Catharinas huvudhandledare.

Catharina Melander

- Det finns flera avslutade och pågående projekt med syfte att utveckla digitala hjälpmedel och sensorer för att ge individualiserad och personcentrerad vård för äldre personer med kognitiv svikt, berättar Catharina. Hon fortsätter att berätta att teknik som används för att stödja människor med demens i sina hem kan vara larm av olika slag, eller GPS och videosamtal mellan familjemedlemmar och personer med demens. Den gemensamma strategin är att övervaka, kommunicera och ge meningsfull feedback till användarna. Catharina berättar vidare att trots att forskningsprojekt bedrivs för att utveckla användning av digitala hjälpmedel och sensorer för att stödja äldre människor finns begränsad forskning gällande personer som bor på äldreboenden och befinner sig i ett mer avancerat stadie av demenssjukdomen. Hos dessa personer är beteendemässiga och psykiska symptom vanligt förekommande.

- Studien vi bedriver är en del i ett EU-finansierat  projekt, ’Dem@Care’, där syftet är att testa effekten av att använda information från sensorer vid bedömning och uppföljning av personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Demens är ett stort folkhälsoproblem i hela världen som medför stora samhällskostnader. Därför behöver den tekniska samhällsutvecklingen även användas inom demensvård, men utan att gör avkall från god etik, säger Catharina. Hon poängterar att stöd och omvårdnad till personer med demens som har beteendemässiga och psykiska symptom är en stor och komplex utmaning som inkluderar förståelse och bedömning av personens behov för att kunna ge tillräckligt stöd.   

Studien genomförs med en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. De personer som deltar bor på äldreboenden, där två äldreboenden fungerar som interventionsgrupp, utrustade med sensorer för att övervaka mönster av sömn, fysisk aktivitet och stress. I kontrollgruppen ingår två liknande boenden. Totalt beräknas 32 personer ingå i både interventions- och kontrollgruppen, totalt 64 personer under en tidsperiod på 2 år.

- Det hittills preliminära resultat visar att sensorerna kan ge meningsfull information som kan vara användbar i bedömningsprocessen av personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Resultaten tyder på att tillgången till information från sensorer om mönster av sömn, fysisk aktivitet och stress kan ha en inverkan på kvaliteten i den kliniska bedömningen, samt vid uppföljning av omvårdnadsinterventioner. Förståelsen av beteendemönster kan förbättras och som en konsekvens även effektiviteten av omvårdnadsinterventioner, avslutar Catharina.  

Läs gärna mer om Dem@Care projektet  (www.demcare.eu)   

Stefan Sävenstedt

Stefan Sävenstedt