Årskrönika 2017

Med denna årskrönika vill vi tacka alla medlemmar och samarbetspartners som stöttat oss under detta år. Ert fantastiska engagemang har bidragit till en god gemenskap och ett starkare SENA.

Vad kan man då säga om SENA:s 2017? Under året har vi kunnat ta del av en hel del medial rapportering där akutsjukvården har beskrivits som en verksamhet i kris, detta ur såväl patienters, anhörigas och anställdas perspektiv.

Vi vet anslutande mot den nationella statistik över akutsjukvården som går att ta del av  att såväl patienter som söker akutvård som väntetider inom akutvården ökar. Det görs fortlöpande lokala och nationella satsningar för att vända dessa trender, SENA:s förhoppning är att dessa satsningar sammantaget skall generera en säkrare och mer individanpassad vård. Detta för att kunna erbjuda rätt vård, till rätt patient i rätt tid och samtidigt kunna avlasta och använda vårdpersonalen på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt.

Det är dock viktigt att dessa satsningar inte baseras utifrån kortsiktiga och förhastade lokala/nationella beslut utan en fast förankring hos de som jobbar i verksamheten. Det är av vikt att inkludera såväl specialistsjuksköterskor i akutsjukvård som sjuksköterskor på  akutmottagning och övrig akutpersonal i de beslutsprocesser som idag präglar den akuta vården, detta för att hitta såväl långsiktiga som hållbara lösningar.

Under året gjordes en intervju i Dagens Medicins papperstidning, denna får avsluta denna årskrönika.

Vem, när och hur ska patienter tas emot på akutmottagningar?

Mottagandet skall balanseras korrekt mot patienternas behov. Ett övervägande antal studier visar på ett direkt samband mellan just antalet kompetent personal och kvaliteten på vården Övergripande bör ett bemanningsbehov räknas utifrån patienttimmar och faktiskt vårdbehov vilken då sedan bör matchas av sjukskötersketimmar (med i vissa fall specialistkompetens) på detta sätt kan vi eventuellt vända trenden avseende att många kollegor väljer att lämna kontextet samt att andelen sjuksköterskor som har en specialistsjuksköterskeexamen har minskat från 65 procent till 46 procent från 1995 till 2012 enligt Socialstyrelsen.

Vilken kompetens krävs för att ta hand om en åldrande, tyngre och mer digital befolkning?

SENA arbetar sedan många år med att lyfta fram behovet av utbildningar som direkt ansluter till det intrahospitala kontextet, detta utifrån tanken att en ökad kompetensnivå leder till ökad patientsäkerhet i den akuta vårdkedjan. En trolig bidragande faktor till vårdskadehändelser kan vara försenad upptäckt eller bristande förståelse för tidiga varningssignaler gällande svikt i vitala funktioner.   Utbildning, kompetensutveckling liksom lön kan tillsammans vara ett incitament till sköterskors kvarstannande inom kontexten. 

Hur bygger man smidiga flöden och samtidigt inbjudande miljö?

Akutsjukvård är ett verksamhetsområde som står inför betydande förändringar i detta är min förhoppning och vision att SENAS arbete skall leda till  ett förbättrat vårdmötet, där vården är anpassad utifrån att tillgodose personens vårdbehov och motsvara samhällets förväntningar på en god, säker och tillgänglig vård. Tillika är min förhoppning att SENAs arbete skall generera en förståelse hos politiker och beslutsfattare avseende att dessa måste ta sitt ansvar och avsätta medel för förbättring av arbetsvillkor, arbetsmiljö och kompetensutveckling för Akutsjuksköterskor

Vad tror du kommer förvåna oss 2030?

Utifrån ett akutsjuksköterskeperspektiv så vore det intressant att lyfta frågorna att överbeläggningar och underbemanning, inom svensk sjukvård har blivit ett normaltillstånd vilket de i sin tur menade leder till en begränsad patientsäkerhet och en eskalering av patientsäkerhetsriskerna. Utifrån detta vore det spännande att resonera kring vad överbeläggningar och underbemanningar leder till tex bristfällig kvalitet i vården, inträffade vårdskador, risk för vårdskador samt minskad patient- och personalnöjdhet.

Hur ser ditt drömscenario ut - akuten i den bästa av världar?

Det är synnerligen viktigt att ta hänsyn till komplexiteten inom akutsjukvården som i mångt och mycket präglas av en miljö där patienter vårdas av olika akuta anledningar med ett varierande ofta högt vårdbehov samt att flödesprocesstiderna är olika långa inom  de olika enheterna som bedriver någon form av akutsjukvård.  ”Safe staffing” är ett frekvent förekommande begrepp i facklitteraturen.

Med detta vill vi i SENA genom mig som ordförande önska er alla ett GOTT NYTT ÅR och vi ser tillsammans med er fram emot ett spännande 2018!

Varma hälsningar

Anders Widmark

Ordf SENA