Interlakan 2013
Rapport från EUSENS årsmöte i Interlaken 2013

EUSEN årsmöte 2013

Under två dagar har jag haft möjligheten att delta i EUSENs, European Society for Emergency Nursing, första officiella konferens. Konferensen anordnades i Interlaken i Schweiz i samarbete med SIN /SUS (Swiss association of emergency nurses).

president interlaken

EUSEN första steg mot att bli en organisation togs i Italien 2010 och efter flera initiala möten blev jag på EUSENS första årsmöte 2012 i Haag vald till vice ordförande. Det har varit möjligt för mig att delta med hjälp av bidrag från min tidigare arbetsgivare Akutkliniken på Karolinska Universitetsjukhuset, Huddinge samt även SSF (Svensk Sjuksköterskeförening). För att starta en ny organisation krävs dock mycket egen tid, en del personella investeringar (engagemang och pengar) samt en stark tro på det jag gör som individ kan bidra till bättre sjukvård för patienter som vårdas på akutkliniker runt omkring i Europa. Min erfarenhet som akutsjuksköterska och chef säger mig att kontinuerligt utbyte mellan professionella på lika villkor är en väg till att nå framgång även på hemmaplan.

Sedan uppstart har både organisationer och enskilda medlemmar från Belgien, Holland, Italien, Island, Malta, Norge, Poland, Turkiet, Schweiz, Slovenien och Sverige blivit medlemmar i EUSEN. Som ni märker saknas flera av de stora länderna med hög population och således många akutmottagningar och stort antal akutsjuksköterskor. Varför dessa dröjer med att gå med  - eller kanske ännu bättre - hur kommer det sig att de mindre nationerna är mer engagerade i denna fråga? För att  citera Gudbjorg från Island ”är man få måste man vara öppen för nyheter från andra, annars kommer man ingenstans”.

Genom att se hur andra nationer arbetar har vi möjligheten att identifiera lösningar på våra problem, lära från andras misstag, utveckla arbetssätt i vårt eget kontext och på det viset även öppna möjligheten för forskning inom nya områden. Under konferensen fick jag möjligheten att utbyta tankar och ideér med många representanter från olika länder och vi är mer lika och ha samma utmaningar än vi är olika.

Chrisine Van der Linden från Haag presenterade sitt arbete med att införa Nurse Practioners (NP) på akutklinik. Utbildningsnivån är hög och innan man får titeln NP måste man genomgått utbildning till Emergency Specialist Nurses (ESN). ESN innebär en tvåårig utbilning på magisternivå, påföljande kliniskt arbete i minst 2 år samt därefter ytterligare utbildning i 2 år på masternivå. Hennes råd för att börja med införandet av NP är börja med att undersöka behovet. Behövs förbättringar och säkrare vård för patienter med lättare skador och besvär eller behövs det någon som kan ansvara för deras fortsatta vård i vårdkedjan efter det patienten är behandlad och stabiliserad på akuten? I Haag såg man ett behov av att efter triage ta hand om patienter med mindre skador. Visionen är en erfaren och utbildad sjuksköterska med lång erfarenhet från akutsjukvård och bättre utbildad än juniora läkare i denna roll. Hennes studier visar inte på snabbare behandling eller kortare vårdtid utan främst på bättre kvalitet i form av följsamhet till framtagna evidensbaserade vårdprogram och högre patienttillfredställelse. I Haag organiserade man det på följande vis: Efter triage hänvisades patienten till en "nursepractioner unit" (mestadels gröna och blå patienter). NP tog självständigt ansvar för inskrivning, behandling och utskrivning av patienten. Trots detta är det viktigt med teamarbete både för att den seniora sjuksköterskan behöver stöd och hjälp i vissa lägen likväl som läkare behöver stöd och hjälp av seniora sjuksköterskor. Ett ytterligare motiv för införandet av" Nurse Practioner" var att chefen Frans de Voeght ville att kunniga och ”hungriga” sjuksköterskor skulle ges möjlighet att få leva ut sin entusiasm för akutsjukvården i det egna kontextet.

 Hur tar vi hand om de erfarna välutbildade sjuksköterskor som vill ta ansvar och utveckla vården på akutmottagningen? Skulle detta vara ett sätt för den intresserade, engagerade och självständiga sjuksköterska att bidra till bättre vård på våra akutmottagningar? Skulle detta vara ett sätt att höja kvalitén på våra akutmottagningar?

I  Holland ställer beställarna krav på att minst en specialist utbildad sjuksköterska på varje arbetspass 24/7/365? I Belgien har man gått längre minst 50 % av anställda sjuksköterskorna på akutmottagningen ska vara specialistutbildade och minst 20% av sjuksköterskorna 24/7/365 ska vara specialistutbildade inom akutsjukvård? Det betyder att roller måste tydliggöras och teamet måste sättas ihop utifrån andra premisser att en sjuksköterska, är en sjuksköterska, är en sjuksköterska.

föredrag barnmisshandel

Nästa intressanta föredrag som jag vill dela med mig av, även detta från Haag, är arbetet med proaktivt arbeta mot barnmisshandel a.k.a  "Der HAAG protocol".

Tesen är att barnmisshandel inte börjar med att ett barn bli slaget utan det finns en kedja av incidenser. Förenklat uttryckt: far slår mor, mor slår barn, barn slår hund, hund äter grannens kanin. Genom att på akutmottagningen aktivt fråga misshandlade män och kvinnor eller drogpåverkade män och kvinnor som skadat sig om de har minderåriga barn försöker man tidigt identifiera barn som befinner sig i sårbara situationer. På akutmottagningen berättar man att detta är rutin att kontakta socialstjänsten om man kommer in med dessa skador och har mindre åriga barn hemma. Inom en vecka kommer socialtjänsten att kontakta familjen för ett hembesök för att se om det finns något de kan hjälpa till med, med förhoppningen att identifiera  barn i sårbara situationer.  Detta har varit mycket effektivt och uppskattat av föräldrar.  Varför? Föräldrar är stolta och vill klara sig själva och många gånger tar man dåliga beslut initialt. Genom att på akutmottagningen erbjuda denna hjälp och i detta läge mycket noga betona att det inte finns någon misstanke om att barn blivit misskött eller att barnet/en kommer att bli omhändertagna stödjer man familjer innan barn blir utsatta för våld.

Alla sjuksköterskor som arbetar/arbetat med barn på en akutmottagning vet hur svårt det är att bevisa att en skada som ett barn kommer in med är orsakat av föräldrar eller annan vuxen. Läs gärna mer om detta projekt. 

HM Dietrich (2013) A new protocol for screening adults presenting with their own medical problems at the Emergency Department to identify children at high risk for maltreatment. Child Abuse Negl. 2013 Jun 11. pii: S0145-2134(13)00113-0. doi: 10.1016/j.chiabu.2013.04.005.

 

Avslutningsvis vid öppningsceremonin på konferensen i Interlaken i Schweiz där SIN 20 year celebration refererade Petra Tobias till en artikel skriven av Dr. Annemarie Kesselring Emeritierte Professorin, Institut für Pflegewissenschaft Basel. PROUD to be a nurse.

Fritt översatt så står

P – Passioniert:  Som sjuksköterskor visar vi fascination, entusiasm och engagemang för det vi  gör. Vi har ett passionerat intresse för de människor vi möter och är passionerade i vår önskan att förstå människan och att möta människor i flera situationer. Som sjuksköterska använder vi huvud, hjärta och händer i vårt arbete,

R – Respektvoll: Sjuksköterskan visar respekt för varje individ men också för alla i teamet och till vår egen kunskap.

O- Offen: Sjuksköterskan har ett öppet sinne och hjärta för både det vi vet och det vi inte vet.

U – Ufmüpfig:  Sjuksköterskan granskar kritiskt och tar till oss ny kunskap. Vi använder vårt kritiska tänkande för att reflektera över forskningsresultat som vi använder i vårt dagliga arbete.

D- Demütig: Ödmjukt ser vi på oss själva och på alla de personer som vi möter i vårt dagliga arbete. Vi är ödmjukt stolta över vad vi åstadkommer i vårt dagliga arbete.

Och som Door Lauwrent president för EUSEN avslutade sitt tal. We are Proud to be an ER nurse.

 

 

Vid pennan

Liselotte Björk, RN fil.mag

Vice president, EUSEN