Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Svensk sjuksköterskeförenings remissvar till Socialdepartementets utredning Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Svensk sjuksköterskeförenings övergripande synpunkter
Utredningens uppdrag och intention är att den statliga styrningen ska utvecklas så att ojämlik vård motverkas och att professionernas kunskap, kompetens och yrkesetik blir mer vägledande. Kunskapsstyrningen ska även motverka fragmentisering och stödja patienter och brukares inflytande. Svensk sjuksköterskeförening anser detta önskvärt. Föreningen ställer sig dock frågande till om flera av de förslagna åtgärderna leder till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård. Trots goda intentioner föreslås flertalet åtgärder som pekar mot en ökad fragmentisering som riskerar att öka skillnaderna i hälso- och sjukvårdens utbud och kvalitet.

En väsentlig förändring som föreslås är att lägga över mer ansvar för kunskapsgenerering och kunskapsstyrning på landsting och regioner och de övergripande programråd som bildats. I dag utarbetas evidensbaserade kunskapssammanställningar nationellt framförallt av SBU och Socialstyrelsen. Ett adekvat problem som adresseras i utredningen är att dessa inte får önskat genomslag i den dagliga hälso- och sjukvården. Huvudproblemet är dock inte att dessa kunskapsunderlag av hög kvalitet tas fram nationellt av metod- och ämnesexperter. Tvärtom, utgör de en valid och lämplig grund för huvudmännen så att de kan ta sitt ansvar att i nästa steg bryta ner och omsätta dessa kunskapsunderlag till kliniskt tillämpbara kunskapsstöd.

Svensk sjuksköterskeförening anser att resurser med nationell, regional och lokal infrastruktur för spridning och översättning av tillämpbara nationella systematiska kunskapsöversikter i stor utsträckning saknas. Vilket leder till att patienter och brukare inte får en vård och omsorg baserad på evidens. Detta lyfter även utredningen fram. För att kunskapsunderlagen ska komma till nytta och göra skillnad i hälso- och sjukvården krävs nationella strategiska insatser för att stödja tillämpning/implementering och utvärdering.

Svensk sjuksköterskeförening är tveksam till att de regionala programråden kommer att ha tillräckliga resurser för att självständigt utveckla kunskapsstöd av hög kvalitet. Föreningen anser att utredningen i för hög utsträckning överlämnar ansvaret för kunskapsstöd till regionernas programråd. Det är än mer bekymmersamt att utredningen själv konstaterar att programråden är traditionellt uppbyggda kring diagnos/terapiområden samt att de idag inte i tillräcklig utsträckning stödjer en person/patientcentrerad vård eller ger omvårdnad och rehabilitering tillräckligt utrymme.

Alla professioner är nödvändiga i vården och behöver samma förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat och i team. Det gäller inte minst för att tillgodose behoven hos de växande grupperna äldre sköra personer och personer med mångsjuklighet. Svensk sjuksköterskeförening instämmer i bedömningen
”Utredningen vill framhålla vikten av att lyfta alla professionsgrupper och olika områden. Det finns en tendens att kunskapsstöd stannar vid läkargruppen och den medicinska delen” (sid 389).

Svensk sjuksköterskeförening anser att de regionala programområdena inte säkerställer alla professioners nödvändiga deltagande i utarbetandet av kunskapsstöd. Föreningen anser att nationell styrning behövs för att reglera och följa upp att vårdens samtliga berörda kunskapsområden/professioner blir representerade på samtliga nivåer när kunskapsstöd tas fram.

Läs remissvaret (286 kB, pdf, öppnas i nytt fönster)

Remisser 2017