Vi har ett ansvar

Varje morgon den senaste veckan har jag vaknat till Ekots rapporter från det upptrappade våldet i Gaza. Konsekvenserna för civilbefolkningen i Gaza och de drabbade områdena i Israel är förfärliga. Den israeliska offensiven mot Gaza har redan krävt fler än hundra dödsoffer och tre civila har dödats i Israel av raketer avfyrade från Gaza.

Det är lätt att instämma i uttalandet från 38 biståndsorganisationer som arbetar i Gaza som kräver att våldet från samtliga parter i konflikten mellan Hamas och Israel omedelbart måste stoppas om en humanitär katastrof i Gaza ska kunna förhindras. Jag är också överens med Sveriges utrikesminister Carl Bildts uttalande att en omedelbar vapenvila, slut på alla attacker från Gaza och slut på alla attacker mot Gaza inte räcker utan att grundproblemet är Gazas situation och att blockeringen måste hävas (interpellation Riksdagen 20.11.2012).

Konflikten mellan Israel och det palestinska folkets rätt till nationellt oberoende har pågått längre än de flesta aktuella konflikter och står längre från en lösning än någonsin. Som ockupationsmakt och militärt starkare part i konflikten har Israel ett särskilt ansvar för att finna denna lösning. Men jag får snarare intrycket att Israels linje är att förlänga konflikten. Enligt Utrikesdepartementet bor redan cirka 450 000 israeliska bosättare på palestinska områden vilket står i strid med internationell humanitär rätt. På Västbanken hindrar israeliska vägspärrar och muren palestinier från att nå sina arbeten och jordbruksmarker samt försvårar tillgången till utbildning och sjukvård.

På biorepertoaren finns i skrivande stund en mycket sevärd film som konkret visar varför det finns skäl för mina farhågor. Filmen heter ”Five broken cameras”. Den har filmats av en byinvånare i en palestinsk by, som utsätts för förtryck och trakasserier från den israeliska militärens sida och som den hävdar sker med stöd av israeliska lagar. Ideliga nya bosättningar tar över palestiniernas odlingsbara mark, deras olivlundar bränns ner, hus förstörs och demonstrationer stoppas med beskjutning. Åtminstone två av de fem kamerorna förstörs av direktträffar från gevärseld. En fruktansvärd scen visar hur en palestinier, fasthållen av två israeliska soldater, av en tredje skjuts i benet från nära håll. Jag sov inte mycket natten efter biobesöket.

Svenska regeringen stödjer en tvåstatslösning där ett oberoende, demokratiskt Palestina ska kunna leva sida vid sida med Israel i fred och säkerhet. Svensk sjuksköterskeförening har som ett sätt att följa ICN:s etiska kod och respekten för mänskliga rättigheter uttryckt stöd för Ship to Gaza som arbetar för att bryta Israels blockad mot Gaza och även haft representant ombord. ICN-koden nämner att ”Sjuksköterskan delar med samhället ansvar för att initiera och stödja åtgärder som tillgodoser, i synnerhet svaga befolkningsgruppers hälsa och sociala behov” och ”… ansvaret att bevara och skydda miljön mot överexploatering, föroreningar, förstörelse och ödeläggelse.”

Det behövs ett omedelbart slut på palestinskt och israeliskt våld mot civila. Mänskliga rättigheter och internationell lag måste efterlevs av båda sidorna i konflikten.

Ania Willman
Ordförande i Svensk sjuksköterskeförening

Relaterad information

Ania Willmans krönika i Omvårdnadsmagasinet nr 6, 2012