Var är satsningen på vårdforskning?

Det har skett en fantastisk utveckling sedan sjuksköterskor fick möjlighet att avlägga doktorsexamen. Trots att vårdforskningen ständigt kämpat med låga anslag har forskning av hög kvalitet producerats. Idag är drygt sextio sjuksköterskor professorer och cirka tusen sjuksköterskor har doktorerat.

Det finns goda förutsättningar för vårdforskningen att uppfylla regeringens mål att svensk forskning ska vara av hög kvalitet och vara internationellt konkurrenskraftig.   Det största ämnet inom vårdforskning är omvårdnad. Genom omvårdnadsforskningen skapas ny kunskap kring god omvårdnad i syfte att förbättra vården av personer och grupper.

Forskning inom omvårdnad är i hög grad förbunden med kliniskt arbete och omvårdnadsforskningens resultat behöver implementeras i verksamheten.

Alla sjuksköterskor behöver vara forskningskonsumenter som läser och diskuterar forskningens resultat och vad den kan bidra med i utvecklingen av omvårdnaden.

Regeringens forskningsproposition Forskning och innovation (2012/13:30) som lades fram i mitten av oktober presenterades som en mycket stor satsning på forskning. De statliga anslagen ökar med hela fyra miljarder till år 2016.

Regeringen gör en stor satsning på det övergripande området livsvetenskap som innefattar vetenskaper som studerar människor och andra levande organismer, inklusive områden som bioetik. Även vårdvetenskap ingår i detta område.

Det är naturligtvis glädjande att regeringen anser att vårdforskningen är av central betydelse för att utveckla vård och omsorg samt för att förbättra befolkningens hälsa. Men det är svårt att hitta ordentligt höjda anslag till vårdforskningen i propositionen.

Regeringens satsning på livsvetenskap verkar dock främst vara en näringspolitisk satsning. Livsvetenskap får sammanlagt 455 miljoner kronor år 2013 där huvuddelen av pengarna öronmärks för att skapa en attraktiv miljö för läkemedelsforskning och utveckling av läkemedel. För vårdvetenskap avsätts endast 70 miljoner för år 2013.

Propositionen påpekar att det är allvarligt att andelen kliniskt verksamma forskare har minskat. Minskningen beror bland annat på försämrade villkor för forskarna och på allt fler huvudmän för hälso-och sjukvården. Det är en riktig bedömning men propositionen framhåller enbart den medicinska kliniska forskningen.

Svensk sjuksköterskeförening anser att även den kliniska omvårdnadsforskningen ska tillföras pengar motsvarande ALF-medel som den kliniska medicinska forskningen får. Forskningsmedel för klinisk omvårdnadsforskning kan bidra till att kliniskt verksamma sjuksköterskor i större utsträckning går forskarutbildning och därefter fortsätter att arbeta med forskning parallellt med patientvård.

Det är tråkigt att regeringens uttalande om vårdforskningens betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvård bara blir en läpparnas bekännelse i forskningspropositionen.

 

Relaterad information

Ledare: Omvårdnadsmagasinet nr 6, 2012