Det är ju mer personal som behövs

Ingen är oberörd inför den vanvård som avslöjats i massmedias granskning av riskkapitalbolaget Caremas äldrevård. Det är ett hån mot de svårast sjuka äldre att riskkapitalbolag fått fria händer att utnyttja välfärdssystemet för egen vinst på bekostnad av dem som har en svag röst i samhället.

Caremas syfte är maximal vinst och de betalar inte skatt i Sverige trots att deras verksamhet är helt skattefinansierad. De utnyttjar oblygt en lucka i skattesystemet och kan genom uppblåsta internräntor skapa skatteavdrag värda 495 miljoner om året. Deras avkastning på eget kapital har stigit från 17,7 procent till 33,4 procent mellan år 2007 och 2009. Det är en svindlande hög lönsamhet.

Den höga vinsten har prioriterats före en god kvalitet i omvårdnad och omsorg. Ett sätt att öka lönsamheten är att kapa personalkostnaderna. När Carema tog över äldreboendet Koppargården i Stockholm sjönk antalet sjukskötersketjänster under dagar och kvällar från 37,4 till 27 tjänster samtidigt som platserna var oförändrat 232 stycken.

Det är glädjande att det finns vårdpersonal som agerar i enlighet med sin yrkesetik och har mod att agera. Ett gott exempel är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i Stockholm som slog larm om situationen på Koppargården. Hon rapporterade även att personalen var rädda för att förlora sina arbeten om de sa ifrån. Det är orimligt att personal ska riskera sitt arbete när de slår larm om missförhållanden inom vård och omsorg som finansieras med skattemedel. Ett lagstadgat meddelarskydd måste omedelbart införas även för vårdpersonal som arbetar i privat verksamhet.

I den viktiga debatt som pågår om äldrevården behöver etik och värdegrund lyftas fram. Värdegrunder handlar ytterst om hur vi agerar när vi möter andra människor. Vi sjuksköterskor har stöd av såväl vår internationella etiska kod samt den nationella värdegrunden för omvårdnad som Svensk sjuksköterskeförening utarbetat. Dessa dokument uppmanar oss sjuksköterskor att vara modiga och reagera.

Enligt socialstyrelsen hör samtliga personer över 65 år som bor permanent i särskilt boende eller i korttidsboenden till de mest sjuka äldre. Trots detta nöjer sig många kommuner med en allt för låg kompetens i äldrevården oavsett om vården sker i egen regi eller är utlagd på privat drift. Det är allvarligt och avspeglar kommunernas syn på svårt sjuka äldre personers behov av vård och omsorg.

Personal med lägst utbildningsnivå vårdar personer med omfattande behov av avancerad omvårdnad ofta långt ifrån sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskorna har alltför ofta fått en konsultativ funktion och tillfrågas först när vårdbiträden och undersköterskor kallar på hjälp. Det betyder att svårt sjuka äldre personer är utlämnade till den omvårdnadsnära personalens förmåga att identifiera de äldres behov. Detta duger inte!

De svårast sjuka äldre behöver personal med hög kompetens som utifrån ett teambaserat arbetssätt har reella möjligheter att ge den vård och omsorg de äldre har behov av. Det krävs fler sjuksköterskor, varav majoriteten behöver vara specialistutbildade, och arbetsterapeuter, sjukgymnaster samt läkare som kan arbeta i team. Hög kompetens innebär att alltid vara uppmärksam och agera när grundläggande värden hotas!

 

Relaterad information


Ledare: Omvårdnadsmagasinet nr 6, 201