Bilden av sjuksköterskan

Utan humor vore livet trist. Humor kan vara befriande, sprida glädje och vara tragikomisk. Med humor kan olika företeelser avslöjas, förlöjligas och hopp ges. Kommunikation innehåller ofta humor och kan till exempel användas för att skapa positiva relationer i vården. Humor karakteriseras av igenkännande och en gemensam förståelse. På så sätt speglar humorn också medvetna eller omedvetna fördomar.

Men när Södersjukhusets akutmottagning humoristiskt söker TV-snygga sjuksköterskor och Högskolan i Gävle driver en marknadsföringskampanj där sjuksköterskan illustreras med en man utklädd till sjuksköterska med plutande läppar, kort och uppknäppt sjuksköterskerock där strumpebandets spetskant anas är det ingenting annat än unkna sexistiska föreställningar som avslöjas. Än värre blir det när rektorn för Gävle Högskola inte alls förstår kritiken av kampanjen utan försvarar den med att hon tror att ungdomar tycker att bilden är rätt kul.

Den stereotypa bilden av den kvinnliga sjuksköterskan är hårt kommersialiserad och den populära och massmediala bilden av sjuksköterskor i kiosklitteratur, musikvideor, på film och internet har blivit allt mer sexualiserad. Många av TV-serierna har reducerat sjuksköterskorna till journalbärande assistenter till hjälten, det vill säga till läkaren. Det är bedrövligt att denna bild tros uppfattas humoristisk av ungdomar som funderar på att utbilda sig eller lockande för sjuksköterskor som söker arbete.

Riksdagen beslöt år 1951 att även män har rätt att utbilda sig till sjuksköterskor. Idag är det nog inte någon som tycker att det är märkligt att en man utbildar sig till och arbetar som sjuksköterska. Trots det lockar yrket få män, endast drygt 10 procent av yrkeskåren är män. Ett hinder är att det fortfarande finns föreställningar om att kvinnor av naturen är bättre på att vårda än män. Gävle Högskolas bild på den manliga sjuksköterskan i strumpeband, drygt sextio år efter att männen kom in i yrket, är allt annat än lustig då den understödjer dessa föreställningar och riskerar att förlöjliga de unga män som vill utbilda sig till sjuksköterskor.

Men det finns andra bilder av sjuksköterskans arbete. Förtroendebarometern från Medieakademin bygger på enkäter med drygt 1 000 personer som fått svara på hur stort förtroende de har för samhällsinstitutioner, partier, medier, företag och ledare. I den senaste undersökningen som nyligen presenterades är sjuksköterskor den yrkesgrupp som har störst förtroende. Hela 84 procent av de tillfrågade hade mycket, eller ganska stort, förtroende för kompetensen hos sjuksköterskor.

Det speglar säkert att många som själva eller genom anhöriga mött sjuksköterskor i hälso- och sjukvården och omsorgen upptäckt att sjuksköterskan har en självständig roll och utför ett kvalificerat och självständigt arbete.

Ett tips till alla som söker sjuksköterskor eller sjuksköterskestudenter och vill nå resultat. Använd den moderna bilden av en professionell sjuksköterska och gör upp med den förljugna kommersialiserade och sexistiska bilden!

Relaterad information

Ledare i Omvårdnadsmagasinet nr 2, 2012