Vikten av hälsosamma levnadsvanor

Världshälsoorganisationen, WHO, har uttalat att sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, samt 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utveckling av typ 2-diabetes. Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster genom förbättrade levnadsvanor.

All hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha tillräcklig kunskap om och känna sig trygga med att ställa frågor, erbjuda åtgärder och vid behov hänvisa vidare. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa ”den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt få upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada”.

Det handlar om att hälso- och sjukvården ska erbjuda bästa möjliga råd till personer som söker vård och som har rätt att få veta hur levnadsvanor kan påverka hälsotillståndet. Den bästa vården kan vara att erbjudas stöd och hjälp att förändra en levnadsvana som i sin tur leder till att man kan ta mindre medicin eller slipper börja ta medicin överhuvudtaget.

Personer som söker hälso-och sjukvård för problem där det kan finnas en koppling mellan levnadsvanor och symtom har rätt att få professionell kunskap om samband och hur detta kan påverka sjukdomsutveckling och välbefinnande ska om hen så önskar, erbjudas stöd till förändring.

Det finns välfungerande metoder för att stödja personer till förbättrade levnadsvanor. Grunden är alltid någon form av rådgivning eller samtal. Påwww.socialstyrelsen.sekan Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder laddas ner, i sin helhet, som kortversion, eller som patientversion.

Patientsäkerhet

Att arbeta utifrån de  nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är ett sätt att värna patientsäkerhet. Rök- och alkoholstopp före operation är ett exempel på åtgärder som ger en betydligt minskad risk för komplikationer i samband med operation.Patienterna är nöjda med samtal om ohälsosamma levnadsvanor!

För barn och ungdomar finns inte tillräcklig vetenskapligt underlag för att utforma särskilda rekommendationer för alla fyra levnadsvanor. Tobaksbruk under 18 år utgör ett undantag. Socialstyrelsen anser ändå att de åtgärder som rekommenderas för vuxna även bör användas för unga, eftersom förutsättningarna ökar för att barnens levnadsvanor påverkas positivt när föräldrar får ökad kunskap och stöd i att förändra ohälsosamma levnadsvanor.

Jämlik hälsa

Begreppet jämlik hälsa används många gånger när vi i stället menar jämlik vård och rätten till att alla ska ha möjlighet att få uppleva hälsa vare sig vi är friska eller har någon form av sjukdom. Lika till alla leder inte till jämlikhet. Att göra jämlikt innebär att göra skillnad.

Arbetet för en jämlik vård tar sin utgångspunkt i att vården inte når alla på ett likvärdigt sätt. Alla medborgare ska – oavsett kön, ålder, etnicitet, utbildningslängd etc. – bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt. Men lika till alla leder inte till jämlikhet. Jämlik vård innebär att göra skillnad, att vården anpassas efter människors olika behov och förutsättningar (SKL 2013c).

I Sveriges landsting, regioner och kommuner bedrivs arbete med dessa frågor. Det finns mer att göra när det gäller rätten till vård på lika villkor. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) utgav 2014 en reviderad upplaga om(O)jämställdhet i hälsa och vård (öppnas i eget fönster).

Hälsofrämjande arbete och samverkan

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bygger på samverkan. Ett gemensamtPolicydokument (öppnas i nytt fönster)togs fram 2012 och undertecknats av sju professioner.

Professioner som samarbetar om riktlinjerna