Om hälso- och sjukvården vore en rymdraket skulle den inte nå rymden. Frågan är om den ens skulle lyfta från marken. För att bygga och skicka iväg en rymdraket krävs ett hängivet teamarbete med fokus på uppgiften under ett visionärt ledarskap. Om detta inte finns kan det sluta med katastrof, till exempel att en rymdkapsel brinner upp vid start.
Jag är långt ifrån ensam om att hävda att det saknas ett synligt, tydligt och visionärt ledarskap för den svenska hälso- och sjukvården.
Är det någon som vet vilken vision som gäller? Enligt Socialstyrelsen är det en kunskapsbaserad och säker vård som gäller. Enligt regering och riksdag, via Hälso- och sjukvårdslagen, är det en vård på lika villkor och enligt Prioriteringsutredningen ska de som har störst behov komma först.
Allt detta går att förena, men frågan är hur det konkretiseras på det lokala planet i det ekonomiska paradigm som råder i landsting och kommuner. När landstingets ekonomer far fram med rödpennan och sparivern leder till att allt färre ska jobba allt mer, kan man skrika sig blå efter ett ledarskap värt namnet. För att en rymdraket ska lyfta krävs det enligt litteraturen ett öppet, engagerat, ansvarigt ledarskap hängivet sin vision. Ett ledarskap som fungerar som en rollmodell, som kan prioritera mellan viktiga uppgifter, stödja och ge råd. Jag efterlyser härmed ett sådant ledarskap för hälso- och sjukvården.
För att en rymdraket ska lyfta krävs det också ett uthålligt teamarbete som kombinerar avancerad teknologisk forskning med praktisk verksamhet. Det är ett multidisciplinärt team bestående av medlemmar med olika kompetenser där man hyser stor aktning för varandras expertkunskap som bygger en raket och ser till att den lyfter. Teamet fungerar på linje, det vill säga icke-hierarkiskt och har en klar och tydlig kommunikation med regler för återkoppling mellan teamets medlemmar och ledningen.
Utan att generalisera alltför mycket kan man säga att de team som finns i dagens hälso- och sjukvård snarare är grupper av personer där medlemmarna arbetar parallellt med varandra utan egentlig aktning för den andres expertkunskap och unika kompetens. I de allra flesta fall har teamet, ett team där patienten inte ingår, en hierarkisk organisation med ganska dålig kommunikation. Jag efterlyser ett nytt synsätt på teamarbete i hälso- och sjukvården.
Det behövs något mer än ett tydligt, synligt visionärt ledarskap och ett fungerande team. Både inom rymd- och flygindustrin arbetar man med standardiserade processer, checklistor, protokoll och riktlinjer för att minska risker för fel och öka säkerheten för passagerare och personal. Om den svenska hälso- och sjukvården ska bli en evidensbaserad och säker vård värd namnet måste fler processer standardiseras och fler evidensbaserade riktlinjer följas. För att detta ska ske krävs nya sätt att se på vårdens strukturer och processer, ett nytt sorts ledarskap och tillräckligt med resurser för att utveckla – inte avveckla. Annars lyfter aldrig raketen!
Ania WillmanOrdförande i Svensk sjuksköterskeförening
Litt: Frankel, A. & Haraden, C. (2004). Shuttling toward a safety culture: Healthcare can learn from probe panel’s findings on the Columbia disaster. Modern Healthcare, 34(1), 21.