Sjuksköterskan 100 år

1910 bildades Svensk sjuksköterskeförening. Pionjärerna var ett 70-tal sjuksköterskor från skolor med 3-åriga utbildningar. Syftet var att förbättra utbildningen, höja anseendet för sjuksköterskor och främja gemenskapen dem emellan.

Bildandet av en nationell organisation påbörjade resan mot en professionalisering av yrket; en motkraft till att allt fler landsting startat utbildningar som var från tre veckor till ett halvår.

Fotograf: Peter Cederblom

Det var starka kvinnor som drev Svensk sjuksköterskeförening de första åren, många var aktiva i samhällslivet och i politiken. De ville lyfta utbildningens betydelse och menade att det inte skulle vara okänt vad man fick för kvalitet när man anställde en sjuksköterska. Sjuksköterskor med okänd utbildning kunde inte garantera patienterna god omvårdnad.

Svensk sjuksköterskeförenings första ordförande var Emmy Lindhagen.
1920 drev man igenom att utbildningen skulle vara av staten godkänd och minst två år lång. De sjuksköterskor som hade en längre utbildning och var medlemmar i Svensk sjuksköterskeförening beslutade att sätta en stjärna efter sitt namn; en enkel manifestation för att visa att man var godkänd.

Sjuksköterskeyrket var tidigt ett av få yrken som ansågs vara en acceptabel sysselsättning för kvinnor, ett kall där en del av yrkesutbildningen bestod av religiös skolning. Sjuksköterskor förväntades bland annat avstå från att bilda familj för att kunna viga sitt liv åt vården av andra.

Under 30-talet genomgick föreningen en kris – det var svåra tider och de unga sjuksköterskorna krävde en lön som gick att leva av. Vid ett par tillfällen tillgrep man stridsåtgärder för att driva igenom kravet på högre löner. Demonstrerande sjuksköterskeelever gjorde med eftertryck klart att kallets tid, i bemärkelsen låg lön och
oreglerad arbetstid, var förbi.

Några historiska årtal:
• 1953 utexamineras den första manliga sjuksköterskan, Allan Härsing.
• 1958 infördes den statliga legitimationen vilket innebar att en nyutexaminerad sjuksköterska även anslöt sig till yrkets etiska regelverk. Legitimationen var en garant för allmänheten att sjuksköterskor hade en given kompetens.
• 1977 fick sjuksköterskor i Sverige ett eget vetenskapligt kunskapsområde - omvårdnadsvetenskapen, och därmed en sjuksköterskeutbildning som var akademisk.
• 1993, 83 år efter bildandet av Svensk sjuksköterskeförening, är utbildningen vid samtliga 26 lärosäten treårig, med möjlighet till specialistutbildningar på 1-11⁄2 år.

Svensk sjusköterskeförening bildades 1910 med insikten om att en okänd utbildning inte var tillräckligt för en god vård. På 100 år har sjuksköterskor gått från okänd, godkänd till legitimerad, disputerad. På 30 år har omvårdnads¬forskningen utvecklats till det den är idag, med 1000 disputerade och 60-talet professorer.

Av historien lär vi oss hur framtiden kan skapas. Svensk sjuksköterskeförening med sina 76 000 medlemmar tar klivet in nästa 100 år i förvissning om att omvårdnadens utveckling hör framtiden till.

Varmt välkomna att fira 100 år tillsammans med oss!
Ania Willman, ordförande