Tendenser
Svensk hälso- och sjukvård och äldrevården genomgår idag stora förändringar.
Svensk sjuksköterskeförening deltar aktivt i detta förändringsarbete. Genom att tydligt prioritera frågor som är aktuella i den nationella utvecklingen kan Svensk sjuksköterskeförening spela en avgörande roll för att kunskapsområdet omvårdnad och sjuksköterskornas erfarenheter kommer till nytta och påverkar utvecklingen.
Vårdval i primärvården
Riksdagen har beslutat att ett obligatoriskt införande av valfrihetssystem i primärvården ska genomföras i alla landsting/regioner under år 2010. Alla vårdgivare som uppfyller kraven som respektive landsting beslutat om i vårdvalssystemet ska ha rätt att etablera sig fritt i primärvården med offentlig ersättning. Fri etableringsrätt i primärvården riskerar att gynna en utveckling mot efterfrågestyrd vård istället för en vård som styrs av behov. Personer med stora vårdbehov och de med en svag ställning kan missgynnas i en vård styrd av efterfrågan. Detta kan leda till att en vård på olika villkor blir den dominerande.
Hälsofrämjande vård
I folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen år 2008 framhålls att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård ska fokusera på i vilken mån vårdens samlade insatser bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen. Det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, högre välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Socialstyrelsen arbetar med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som omfattar levnadsvanorna tobak, alkohol, matvanor och fysisk aktivitet.
Ojämlik hälsa och vård
Hälsoskillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora. Ojämlikhet i hälsa visar sig bland annat i avsevärt högre dödstal i ”åtgärdbar dödlighet” bland män, utlandsfödda personer och grupper med lägre utbildningsnivå. Dessa skillnader verkar öka för framförallt de sjukdomar som kan förebyggas. Högutbildade gör i dag fler läkarbesök än lågutbildade i förhållande till sina vårdbehov. Vid vissa folkhälsosjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke är läkemedelsbehandlingen av lågutbildade personer och personer födda utanför EU i lägre grad anpassad till moderna riktlinjer. Äldre kvinnor och personer med lägre utbildning får i högre utsträckning än män och högutbildade personer en mer riskfylld läkemedelsbehandling. Den psykiska ohälsan hos unga fortsätter att öka. Ökningen gäller både självrapporterade besvär som ängslan, oro och ångest och vård på sjukhus för depression och ångesttillstånd.
Hälsoekonomiska utvärderingar, som studerar kostnader och värdet av olika åtgärder, behöver dels inkludera omvårdnad och dels göras i större omfattning än idag. Dessa utvärderingar kan skapa en större öppenhet i prioriteringar inom hälso- och sjukvården då de utgör en del av beslutsunderlaget för prioriteringarna.
Socialstyrelsens prioriterade områden för en God Vård
Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvård (SOSFS 2005:12) har fått en stor betydelse för vilka områden som nationellt ska prioriteras inom hälso- och sjukvården för att uppnå en God Vård. Följande sex områden är identifierade i Socialstyrelsen föreskrift;
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. För att uppnå en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård pågår ett intensivt arbete med syfte att utveckla nationella kunskapssammanställningar, riktlinjer och metoder för implementering.
Säker hälso- och sjukvård. Säkerhetsarbetet ska vara proaktivt och ett kontinuerligt arbete med mål, uppföljning, analys samt återföring av resultat. Patienterna ska vara en aktiv part. Hälso- och sjukvårdpersonalen behöver en adekvat kompetens.
Patientfokuserad hälso- och sjukvård. Vården ska bygga på respekt för människors lika värde och den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Vården ska planeras och genomföras i samråd med patienten.
Effektiv hälso- och sjukvård. För en effektiv hälso- och vård krävs att vårdens resurser nyttjas på ett ändamålsenligt sätt i relation till att vården förväntas vara behovsstyrd och rättvis.
Jämlik hälso- och sjukvård. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. De som har störst behov ska prioriteras.
Hälso- och sjukvård i rimlig tid. Hälso- och sjukvård ska erbjudas utan att eventuella väntetider påverkar patienten negativt fysisk, psykisk eller socialt. Beslut om tidsramen för vårdinsatser ska fattas i dialog med patienten och följa riksdagens prioriteringsprinciper (a.a.).
Uppföljning av hälso- och sjukvården
Regering, Socialstyrelsen och vårdens huvudmän lägger allt större vikt vid uppföljning av vården och dess resultat. Även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer återfinns indikatorer för vård och behandling. Socialstyrelsen har även utarbetat nationella indikatorer för uppföljning av de sex prioriterade områdena i God Vård.
De nationella kvalitetsregistren utvecklas. Regeringen har tillsatt en utredning med syfte att skapa förutsättningar för ett mer heltäckande system av register samt en ökad användning av de Nationella Kvalitetsregistren i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete och i den kliniska forskningen. Öppna jämförelser används som ett instrument för att utveckla hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Öppna jämförelser används även av beslutsfattare för information om hur resurserna används och som underlag för prioriteringar av vårdens resurser.
Nationell IT-strategi
Arbetet med att implementera den nationella IT-strategin ”Nationell ehälsa- strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg” i alla landsting och kommuner pågår och den berör alla verksamheter och alla yrkesgrupper. Den nationella IT-strategin prioriterar följande områden:
Svensk sjuksköterskeförenings utgångspunkter om kompetensbehov i hälso- och sjukvården
Om hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad, säker och personcentrerad krävs en hög kompetens inom samtliga professioner. För att kunna följa kunskapsutvecklingen inom vården behöver andelen specialistutbildade sjuksköterskor öka.
Patienters komplexa vårdbehov kräver ett samarbete över professionsgränser och mellan olika discipliner. Följande sex kärnkompetenser är nödvändiga för vårdens professioner.
Personcentrerad vård som innebär att visa respekt för det unika, bekräfta personen och bejaka personens hälsofrämjande resurser samt att kunna identifiera hur kulturella faktorer kan inverka på upplevelser av och förväntningar på vård och behandling.
Samverkan i team som innebär att kommunicera med respekt och integritet med alla teamets medlemmar och över organisationsgränser samt att medverka till att teamets olika roller klargörs och delta i beslutsfattande.
Evidensbaserad vård som avser viljan att förena bästa tillgängliga kunskap med beprövad erfarenhet och kunskap om enskilda patienters situation och upplevelser. Avsikten är att ge en så god och effektiv vård som möjligt.
Förbättringskunskap som är kunskap om system, variationer, förändringspsykologi och ett lärandestyrt förändringsarbete. Arbetet med kontinuerliga kvalitetsförbättringar är en del av det professionella förhållningssättet.
Säker vård som förutsätter att alla har kunskap om vikten av säkerhetsarbete för att förhindra misstag och kan använda olika instrument för att öka säkerheten.
Informatik som avser att påverka utvecklingen av informations- och kommunikationsstöd samt delta aktivt i processarbetet runt framtagandet, implementering och utvärdering av ny teknik.
Ta ansvar för och utöva god omvårdnad
För att främja hälsa och skapa omvårdnad av värde för patienterna krävs att sjuksköterskor inom alla verksamhetsområden i det individuella mötet med varje patient och närstående omsätter och använder kunskap som finns inom omvårdnadsområdet. För att uppnå en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan ta ansvar för att skapa en god relation till varje patient.
Ineffektiva arbetssätt måste ersättas med effektiva arbetssätt och kunskapsbaserade omvårdnadsmetoder. Socialstyrelsens nationella riktlinjer behöver implementeras. Olika beslutsstöd i det patientnära arbetet bör omfatta omvårdnad grundad på vetenskap och bästa tillgängliga kunskap.
Under verksamhetsperioden ska Svensk sjuksköterskeförening
Kunskapsbaserad omvårdnad
För att säkerställa att sjuksköterskor erbjuder patienter en kunskapsbaserad vård krävs effektiva system som möjliggör att kunskap tillämpas i praktisk handling i syfte att förbättra omvårdnaden med stöd av till exempel nationella riktlinjer och kvalitetsindikatorer. Chefer och ledare i vården kan genom sitt ledarskap stimulera implementeringen av kunskapsbaserad vård.
Svensk sjuksköterskeförenings forskningsstrategi lyfter fram betydelsen av omvårdnadsforskning. Forskningsfrågorna liksom resultatet ska bidra till att förnya och förbättra omvårdnad såväl nationellt som internationellt.
Engagera sjuksköterskor som är chefer och ledare
För att säkerställa en kunskapsbaserad omvårdnad krävs såväl professionella sjuksköterskor som ett bra ledarskap. Inom samtliga prioriterade områden ska Svensk sjuksköterskeförening bidra till att omvårdnadsledare på alla nivåer i hälso- och sjukvården involveras och engageras i arbetet. Ett genomtänkt ledarskap förbättrar patientsäkerhet och vårdkvalitet. Chefer och ledare behöver förstå innebörden av kunskapsbaserad omvårdnad och ha förmåga att leda förändring.
För att effektivisera vården krävs förståelse för patienten och närstående samt för vårdens och omsorgens system och processer, vilket gör att omvårdnadskompetens behövs inom samtliga verksamhetsområden och på alla nivåer inom vård och omsorg. Värdeskapande vårdprocesser utgår från kunskapen om patienters behov och patientnyttan och konserverar inte föråldrade arbetssätt, ineffektiva organisations- och maktstrukturer eller oflexibla journalsystem.
Kvalitetsutveckling av omvårdnad och säker vård
En god och säker vård förutsätter samverkan och teamarbete som överbryggar gränser och främjar kontinuitet i vård och omsorg. Vårdens professioner behöver tillägna sig de sex kärnkompetenserna. Det krävs systematiskt arbete med riskbedömningar, insättande av förebyggande åtgärder liksom avvikelsehantering och förbättringsarbete. Engagemang, struktur och gemensamma mötesplatser för samverkan och reflektion bidrar till en tvärprofessionell dialog som bättre kan möta behov som påverkar personens hälsa.
Re-aktion! föreningens pågående kampanj bidrar till att göra vården säkrare genom att lyfta fram omvårdnadsforskningens betydelse för en god och säker vård.
I arbetet med att ständigt förbättra och utveckla vårdens innehåll, arbetssätt och organisation krävs professionell kunskap och förbättringskunskap.
Svensk sjuksköterskeförenings samtliga strategier inom kvalitetsområdet behöver revideras och sammanföras till ett enhetligt dokument.
Värdegrund för omvårdnad
Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar att respektera mänskliga rättigheter och att ingripa när människors hälsa hotas. Allas rätt till vård på lika villkor är en grundläggande rättighet, men en rättighet som alltid behöver diskuteras, försvaras och erövras.
Svensk sjuksköterskeförenings Värdegrund för omvårdnad beskriver utifrån en humanistisk människosyn centrala begrepp och grundläggande värden av betydelse för omvårdnad. Dokumentet ska inbjuda till diskussion och reflektion.
Hälsofrämjande omvårdnad – motverka den ojämlika vården
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård har fokus på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till bättre hälsa. Sjuksköterskor har en viktig uppgift när det gäller att minimera risker och förebygga sjukdomar likväl som att bistå personer med ohälsoproblem.
Svensk sjuksköterskeförening vill bidra till att tydliggöra omvårdnadens hälsofrämjande insatser och visa på hur kunskap om hälsa och hälsofrämjande omvårdnad kan användas i patientnära verksamhet. Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete utgår från omvårdnadsvetenskaplig kunskap och kombineras med medicinsk och folkhälsovetenskaplig kunskap tillsammans med klinisk erfarenhet.
Hög kvalitet i sjuksköterskornas grund- och specialistutbildningen
Grund- och specialistutbildning av sjuksköterskor ska vara av hög kvalitet. Med sin breda, och inom omvårdnadsvetenskapen fördjupade kunskap, utgör sjuksköterskan en strategisk yrkesgrupp inom svensk hälso- och sjukvård. Grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor är verksamma inom olika verksamhetsområden och vårdformer med skiftande arbetsuppgifter. Vårdens utveckling ställer höga krav på förmåga till självständigt arbete, vetenskapligt förhållningssätt, mångkulturell kompetens, professionellt ansvar och livslångt lärande. Detta ökar behovet av specialistutbildade sjuksköterskor.
I sjuksköterskeutbildningen på grund- och avancerad nivå måste de sex kärnkompetenserna sammanflätas med övriga kunskapsområden.
Informatik och dokumentation
Sjuksköterskor behöver påverka utvecklingen av omvårdnad med stöd av IKT inklusive utbildning och forskning. Det gäller styrning, hantering och bearbetning av data, information och kunskap med relevans för omvårdnad. Sjuksköterskor behöver delta aktivt i arbetet med ett nationellt fackspråk med fokus på termer och begrepp för omvårdnad.
Utveckla Svensk sjuksköterskeförenings organisation
Svensk sjuksköterskeförening är helt beroende av medlemmar. Det är medlemmarna som ger legitimitet till sjuksköterskornas professionella organisation och verksamheten bygger på medlemsavgifter. De senaste årens trend att medlemmarna blir färre måste brytas.
Samarbetet mellan Svensk sjuksköterskeförening och sektioner/nätverk är avgörande för att stärka föreningens möjlighet att påverka utvecklingen, delta i debatten och stärka sjuksköterskans professionella roll. Samarbetet med andra organisationer skapar viktiga arenor för erfarenhetsutbyte, lobbyarbetet och utveckling.
Sjuksköterskornas råds arbete ska diskuteras och utvärderas.