TEMA inte ”bara” diabetes (Rapport Gun Olsson)Under 2 fina vårdagar hade ca 350 diabetessjuksköterskor mött upp till SFSD:s årliga symposium i Stockholm. Ordförande Mona Andersson hälsade oss alla välkomna och speciellt välkommen till 8 finska kollegor som deltog i mötet. SFSD har nu 1238 medlemmar varav huvuddelen kommer från primärvården.
Dag 1 inleddes av Kerstin Berntorp från universitetssjukhuset i Malmö som uppdaterade oss kring graviditetsdiabetes.Diabetes som utvecklas under graviditeten kallas för graviditetsdiabetes. Förekommer hos ca 2 % av alla gravida i Sverige. Under graviditeten medför de hormonella förändringarna att det utvecklas en insulinresistens. Graviditetsdiabetes uppstår då kroppen inte kan öka insulinproduktionen i samma takt som insulinresistensen tilltar. Diagnosen ställs via peroral glukosbelastning (OGTT). I södra Sverige utförs rutinmässigt OGTT på alla gravida kvinnor medan det i övriga delar av landet utförs slumpvisa blodsockertester. För att ställa diagnos krävs P-glukos kapillärt >= 10.0 efter oral glukosbelastning. Prevalensen av graviditetsdiabetes har ökat från 1,9 % (2005) till 3,36 % (2007)Kerstin berättade vidare om ”mammastudien”och ett strukturerat omhändertagande av denna viktiga grupp. De som har gränsvärde för graviditetsdiabetes, p-glukos mellan 8,9–9,9 mmol/L, genomgår ytterligare en OGTT. De som då fortfarande har gränsvärde får kostinformation. Undervisas att mäta blodsockerprofil varannan dag . Målvärde <6 mmol/L före måltid och <8mmol/L, en timme efter måltid. Gruppen mammor med gränsvärde visar sig vara 3 ggr så stor som gruppen med graviditetsdiabetesRisker med graviditetsdiabetes är framför allt att barnen blir stora och ökad risk för komplikationer i samband med förlossning och fler kejsarsnitt. Risken för mamman är att senare i livet utveckla en typ2 diabetes.Kerstin avslutade med att poängtera att graviditetsdiabetes i grunden är en typ 2 diabetes varför det är viktigt att följa dessa kvinnor . Att förebyggande åtgärder sätt sin i form av information kring fysisk aktivitet och viktreduktion. I Malmö erbjuds kvinnorna en uppföljande glukosbelastning efter 1 år. Härefter är det önskvärt med kontroller via primärvården.
Förmiddagen avslutades med temat hypoglykemi. Jan Houg från Norge, som är specialist i klinisk psykologi, började med en övning där vi skulle sätta oss in i upplevelsen att ha hypoglykemi. En hypoglykemi sätter igång många kroppsliga reaktioner men påverkar även på det psykiska planet. Vi fick ta del av tänkvärda citat från patienter:”Jag känner mig underlig” ”Jag tror jag skall svimma” ”Jag blir helt förvirrad”Hypoglykemi medför en osäkerhet som i sin tur kan bli till ångest. Det kan bli svårt att skilja mellan ångest och lågt blodsocker. Konsekvensen kan bli tvångsblodsockertestning.”Jag kan inte längre lita på det jag känner utan måste mäta mitt blodsocker”Ett stort antal hypoglykemier kan också innebära ett socialt utanförskap. ”Jag är inte som andra” ”Jag uppför mig onormalt” ”Andra tycker jag är annorlunda” Hypoglykemi kan också påverka förhållandet till insulin”Insulin är farligt” ”Insulin kan orsaka insulinchock” ”Insulin kan döda”Personer med diabetes måste skaffa sig ett psykologiskt behov av insulin. Behovet är inte en naturlig känsla utan behovet måste etableras. Hur förebygger personer med diabetes hypoglykemi?”Jag injicerar för lite insulin” ”Jag testar blodsocker väldigt ofta” ”Jag äter för säkerhets skull”Kan hypoglykemi repareras:”Jag badar i socker”Jag behöver lång tid att reparera” Föreläsningen gav mycket att fundera kring speciellt som vi nu på alla sätt vill pressa HbA1c till målområdet. Vi får inte glömma, hur mår patienten?
Efter lunch var det parallella symposier. Thomas Kjellström föreläste under temat Lipider.
Carina Sparud-Lundin, doktorand, belyste övergången från barn till vuxenvård för ungdomar med diabetes. Avhandlingsarbetets fyra olika studier visar på det finns både likheter och skillnader med barn och vuxenmedicinsk diabetesvård.
Sofia Gudbjörnsdottir informerade oss om senaste nytt angående NDR.820 enheter är nu online vilket betyder 95 % deltagande av sjukhusen och 70 % av primärvårdsenheterna. Det betyder också att mer än hälften av diabetespatienterna finns i registret. ”Nya NDR ” - Barnregistret har nu gått ihop med NDR som därmed ett heltäckande register. Nya NDR skall arbeta med frågor såsom direktöverföring av data, patientfokus, mer öppen redovisning och mer samarbete med andra register.Alltid lika spännande att höra NDR-gruppens framtidsvisioner. Speciellt nu när det skall bli aktiv medverkan av patienterna med olika projekt.Det senaste projektet är NDR PQ där 4000 patienter skall ingå i en studie för att mäta samband service -hälsa och livskvalitet. Mätning av både patientupplevd vårdkvalitet och hälsorelaterad livskvalitet.Ulla-Britt Lövgren visade på praktisk användning av NDR . Att använda diabetesprofilen med vårdplanen och måluppfyllelsen som ett naturligt instrument i vårt patientarbete. Vi fick också en kort praktisk genomgång om möjligheterna med att använda funktionen ”skäddarsydd” statistik.
Eftermiddagen avslutades med att Thord Rosén från endokrinsektionen Sahlgrenska sjukhuset gav oss en väldigt bra överblick om Andra autoimmuna sjukdomar Autoimmunitet betyder att kroppen reagerar mot sig själv vilket ger upphov till en kronisk sjukdom. Har man en autoimmun sjukdom ökar risken att man får en annan autoimmun sjukdom. Vanligare hos kvinnor. Ex på autoimmuna sjukdomar inom endokrinologin är diabetes typ1, hypotyreos, hypertyreos, MB Addison och hypofysinsufficiens.Hypotyreos är 4 ggr vanligare hos kvinnor. Termostaten vrids tillbaka ”allt går på lågvarv”. Patienten blir trött och frusen, får risigt hår och torr hud. Blir långsam i tanke och nedstämdHypertyreos ”allt går på högvarv” Patienten upplever värmekänsla, svettningar, tremor, psykisk oro, ökad aptit, viktnedgång och diarréMB Addison = primär binjurebarksvikt. Patienten utvecklar en successiv trötthet och tacklar av . Ökad pigmentering. Lågt blodtryck och GI-symtom.
Dag 2 inleddes med posterpresentation. I år var det 14 st! posters. Väldigt glädjande att se så många engagerade kollegor som tar sig tid att beskriva sitt arbete /att genomföra forskningsprojekt integrerat i det vanliga patientarbetet på hemmaplan.Därefter lyssnade vi på Karin Wikblad professor vid Uppsala universitet . Värdet av egna blodsockermätningar vid typ2 diabetes.Karin redovisade resultatet från en randomiserad kontrollerad studie av 200 personer med typ 2diabetes. Syftet med studien var att utvärdera effekten av egna blodsockermätningar upp till ett år efter att patienter har utbildats i användningen av mätresultaten.Före studiestart fick diabetessjuksköterskorna en heldags speciell utbildning. Därefter fick patienterna undervisning kring att använda egna blodsockermätningar och speciell feedback på resultaten. Undervisningen var i grupp vid tre tillfällen. Patienterna skulle också mäta blodsocker med dygnskurva 1 ggr/vecka. Kontrollgruppen fick vanlig vård.HbA1c, behandlingstillfredställelse, locus of control, attityder och livskvalitet mätes före studiestart och efter 3,6 och 12 månader. En väldigt intressant studie speciellt som blodsockertestning är väldigt centralt i vårt dagliga arbete. När Katrin redovisade resultatet blev vi nog alla omtumlade. Resultatet kunde nämligen inte påvisa någon förbättring i HbA1c eller livskvalitet. Deltagarna i interventionsgruppen var också mer negativa till egna blodsockermätningar efter 1 år. Personerna i kontrollgruppen var mer nöjda med sin behandling. Ovanstående studie och andra likande studier väcker frågan hur vi skall förhålla oss i framtiden till blodsockermätningar för personer med typ2 diabetes. Trots allt är det ett bra pedagogiskt hjälpmedel för att förstå och lära in hur olika faktorer påverkar blodsockerläget. Som alltid måste vi göra en individuell bedömning utifrån varje patient.Tony Holm, projektledare och Karin Wikblad delgav oss en lägesbeskrivning av arbetet med de nationella riktlinjerna för diabetesvård. En preliminär version beräknas utkomma under våren 2009. De nya riktlinjerna kommer att vara evidensbaserade. Det ingår hälsoekonomiska utvärderingar och prioriteringar. Speciella kvalitetsindikatorer kommer att tas fram. Den preliminära versionen kommer bl.a. att redovisas som s.k. kunskapsseminarium Lena Landstedt –Hallin gav en inspirerande och hoppfull genomgång av Nya behandlingarLena började med gruppen Inkretiner där det saknas långtidsdata vad gäller säkerhet och komplikationer. Inkretiner är dyra läkemedel. Byetta som är en GLP-analog har fördelar såsom att patienten går ner i vikt och låg risk för hypoglykemi. Ges som injektion i en fast dos 2ggr/dag. Kan även användas vid nedsatt njurfunktion. Skall avvändas restriktivt och endast till patienter där man överväger insulin. En långverkande Byetta, är på gång, ges 1 ggr/vecka, Byetta LAR. Januvia ges som tablett, en ggr/dag, är viktneutralt, få biverkningar och låg risk för hyoglykemi.Andra läkemedel på gång som kommer? Insulinspray som ges på insidan av kinden och tas upp av munslemhinnan. Nya insulinanaloger. Fler långverkande analoger. Insulin som känner av glukoshalten. Mer leverspecifika insuliner.UtställarnaNaturligtvis minglade vi bland utställarna under lunch och fikarasterna. En nyhet som jag hittade var en ny kontinuerlig blodsockermätare, Freestyle Navigator, med inbyggd blodsockermätare. Trådlös överföring mellan sändare och mottagare. Sensorn varar i 5 dagar och Navigator kräver endast 4 kalibreringar/5 dagars-period. Larmar för höga respektive låga värden. Värdena visas som en graf.Det fanns också en helt ny blodsockermätare Everyx3 som har blodprovstagare, teststickor och mätare allt i ett system. Detta är något som många patienter har frågat efter i många år. http://www.everymed.se/Förutom alla företagen fanns diabetesförbundet med Ung Diabetes på plats. Från Uppsala universitet fanns Bibbi Smide och kunde svara på utbildningsfrågor. Vi kunde också följa diabeteshjälpmedel genom tiderna tack vare Göran Gustavsson, Motala som visade upp sitt mobila diabetesmuseum.SFSD firade i år 2008 25 år som förening. Vi firade festligt på Grand Hotell. Margareta Nilsson, tidigare ordförande i SFSD, kåserade över åren som gått sedan start. Föreningen fick en hopfällbar ordförandeklubba i gåva av Svenska Diabetesförbundet. SFSD stipendium och pris för bästa poster delades ut. Se speciell artikel. Själv hade jag den stora glädjen och äran att ta emot utmärkelsen ”årets diabetessköterska”. Mina upplevelser och vad detta innebär kommer Ni att få läsa mer om på www.diabetesnurse.seEtt stort tack till SFSD styrelse, föreläsare, moderatorer och övriga medarbetare för två välorganiserade, trevliga och lärorika dagar. Väl mött på diabetesforum i Uppsala den 11-12 maj 2009.
Gun OlssonDiabetessjuksköterska
Graviditetsdiabetes
Autoimmuna sjukdomar