Symposium 2007

Här följer referat och längst ned finner ni Symposiekatalog med abstracts samt föreläsningsbilder från de föreläsare som gett oss sådana. Dessutom om stipendiater och posterpristagare.

SFSD´s Symposium 2007 (Referat Britt-Marie Carlsson)

Så var det åter dags för oss det årliga symposiet anordnat av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.
Traditionsenligt hölls detta på Norra latin i Stockholm. Drygt 400 diabetessjuksköterskor från landets olika delar deltog. Att träffa så många kollegor från hela landet berikar.
Årets tema var ”Diabetes hela livet”.
Vi är särskilt glada över att Ung Diabetes, en förening inom Svenska Diabetesförbundet för dem mellan 15 och 30 år, deltog med en monter där de presenterade sin verksamhet. Där kunde man träffa ordföranden för Ung Diabetes Råd Sofia Modigh och vice orförande och webbansvarige Magnus Lindskog. Vi kan nu alla tipsa våra unga patienter om dem och deras hemsida www.ungdiabetes.se.
Naturligtvis deltog även Svenska Diabetesförbundet, bl.a. representerat av ordföranden Margareta Nilsson.
Nationella Diabetesregistret representerades av Karin Westlund och Ulla-Britt Löfgren och det fanns möjlighet att träffa dem i pauserna, vilket var mycket uppskattat. Från Socialstyrelsen deltog projektledaren för arbetet med framtagande av nya nationella riktlinjer för diabetes, Tony Holm
I pauserna kunde man besöka utställare och posterutställningen.

Posters
Om vi börjar med postrarna så behandlade de i år:
• Utvärdering av diabetespatienters intresse för gruppträffar
• Nya grepp för att förbättra egenvården hos personer med typ 1 och typ 2 diabetes
• Erfarenhet från samarbete mellan endokrindagavdelning och hjärtintensiven
• Uppföljning av barn som behandlats med en-dos Levemir från debuten
• Symboldrama som behandlingskomplement för diabetiker
Det är som alltid intressant att höra om de utvecklings-och forskningsarbeten kollegor har gjort och presentationen av de olika postrarna var välbesökt.
Postersabstracten kan ni läsa längre fram i tidningen.

Föreläsningar
Vi är glada att flera av föreläsarna gett oss tillstånd att publicera deras presentationer på vår hemsida www.diabetesnurse.se så där kan ni mer ingående fördjupa er i respektive ämne.
Här nedan refereras kort från några av föreläsningarna.
 
Tobaksberoende
Om tobaksberoende och om mekanismerna bakom samt medicinsk och icke medicinsk behandling, tobak och (o)hälsa talade Matz Larsson läkare och verksam vid  Tobakspreventivt Centrum Örebro, engagerat. Han berättade för oss om hjärnans belöningssystem som spelar en stor roll i tobaksberoendet. Nikotinets effekter: 
 Avslappning
 Koncentration
 Stimulering
 Vakenhetshöjande
 Aggressionsdämpande
 Ångestdämpande

Ju mer man röker desto större risk att man får abstinens om nikotinnivån i blodet faller under en viss nivå berättade Matz och jämförde en person som röker en cigarett per timma med en person som röker 3 cig per timma. Hos den förstnämnde verkar det vara belöningseffekterna som får honom att fortsätta röka medan det för person nr två verkar vara vukten av att hålla nivåerna av nikotin i blodet jämna o över en viss nivå för att undvika obehagliga abstinenssymtom. Dessa är:
 Nikotinbegär
 Ökad spänning
 Rastlöshet
 Irritabilitet
 Aggressivitet
 Depression
 Trötthet
 Koncentrationssvårigheter
 Ökad hunger

Som hjälp presenterade han en metod för samtalet med patienten som han använder sig av.
Steg 1 Att fråga patienten Hur viktigt är det för dig att sluta röka just nu?
Bedöm sedan motivationen
Steg 2
Den ej beredda patienten - Vad du kan göra
 Ge patienten en öppen inbjudan att återkomma
 Använd ett icke-fördömande språk
 Lämna information?

Den osäkra patienten - Vad du kan göra
 Summera vad patienten sagt och berätta
din egen inställning
 Pröva motivationstestet!
 Använd frågor för att bygga motivationen

Den beredda patienten – Vad du kan göra
 Kartlägg problemområdena
Humör, social situation, viktökning, abstinenssymtom
 Hitta lösningar!
Lösningar som andra rökare använt, egna förslag till
lösningar, uppmuntra patienten att fatta egna beslut
 Bestäm ett rökstoppsdatum & erbjud ditt stöd!

Han gick också igenom de olika medicinska stöd till rökavvänjning som finns d.v.s. nikotinersättningsmedel respektive Zyban® och det nyaste Champix®.

Diabetes och Stroke
Om diabetes som riskfaktor för stroke, viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall, olika typer av hjärn-infarkter samt syndromlära talade Peter Borenstein, överläkare vid Strokeenheten SÄS Skene på ett målande sätt.
Årligen inträffar 30 000 nya strokefall i Sverige. Vanligaste orsakerna är hypertoni, diabetes rökning och hyperlipidemi.
• Diabetes-patienter löper två till tre gånger högre risk för stroke än befolkningen i övrigt
• Diabetes tycks däremot inte öka risken för hjärnblödning
• Om en patient har hyperglykemi vid stroke-insjuknandet, är risken större att han kommer att dö av sin stroke än om sockret ligger normalt
• Det är oerhört viktigt att stroke-patienten varken får hyper- eller hypoglykemi under den akuta sjukdomstiden
• Täta blodglucos-kontroller krävs
• Många stroke-patienter har svårt att svälja i akuta sjukdomsskedet. Det är då bättre att ge patienten näring via sond än via glucos-dropp, eftersom sockret genom osmos tenderar att öka infarktens storlek

Storkärlssjuka
• Vid storkärlssjuka har en av hjärnans större artärgrenar täppts till
• Infarkten blir ofta ”tårtbitsformad”
• Orsaken är athero-scleros där det bildas en blodpropp i kärlet
• I vissa fall uppstår blodproppen lokalt i en artärgren i hjärnan
• I andra fall har det uppstått en stenos (förträngning) av halspulsådern med proppbildning lokalt med eller utan embolisering till artärgrenar längre ut i kärlträdet
• I 25 % är det embolisering från hjärtat

Småkärlssjuka
• Vid småkärlssjuka är det i stället de små arteriolerna som drabbats
• En grupp små artärer är ändgrenar från de stora artärerna
• En annan grupp småartärer kommer från hjärnhinneartärer och går från hjärnans yta in mot hjärnans ventriklar. Även dessa är ändartärer
• I vissa fall uppstår vid småkärlssjuka en blodpropp som täpper till artären med en s.k. ”lacunär infarkt” som följd. I de flesta fall är det dock i stället så, att den lilla artärens lumen gradvis blivit så smal, att blodet inte längre kan komma fram. I dessa fall orsakas den ”lacunära infarkten” därför inte av en blodpropp.
• Viktigaste orsaken till att småkärlssjuka utvecklas är hypertoni, men även här är diabetes, hyperkolesterolemi och rökning viktiga riskfaktorer
• I vissa fall orsakas småkärlssjuka av inlagring av amyloid i de små artärerna. Dessa patienter får omväxlande lacunära infarkter och småkärlsblödningar i hjärnan.

Strokesyndrom
• Vid storkärlssjuka ses i regel kombination av förlamingar och känselrubbningar med afasi, apraxi eller neglektfenomen
• Vid småkärlssjuka (”lacunära infarkter”) ses ofta isolerad förlamning eller isolerad känsel-rubbning eller yrsel plus dysartri eller dubbelseende i samband med yrseln Hos vissa patienter med småkärlssjuka utvecklas utbredda förändringar i hjärnan med utveckling av demens som följd. Demensutvecklingen sker då ofta stegvis och inte gradvis som vid Alzheimer.

Sammanfattning:
• Diabetes är en mycket viktig riskfaktor för stroke
• Diabetes orsakar både storkärls- och småkärlssjuka
• Höga glucos-nivåer måste undvikas hos patienten som just insjuknat i stroke
• Alla de olika riskfaktorerna måste åtgärdas, inte bara glucosnivåerna

Diabetes och ögon
Niklas Karlsson, Ögonkliniken, Universitetssjukhuset Örebro höll en heltäckande föreläsning om detta ämne. Efter en inledning om ögats uppbyggnad fick vi veta att av typ 1 patienterna har 65% någon form av DRP (diabetesretinopati) och 35% har synhotande DRP.
Av insulinbehandlade typ 2 patienter har 50% DRP och 20% har synhotande DRP. Av de tablett- eller kostbehandlade har 35% DRP och 10% har synhotande DRP
Att ögonfotoscreening är meningsfull och skall göras från 10 års ålder och snarast efter diagnos samt så länge det är meningsfullt – patienten kan medverka. Att det är viktigt med en bra remisshantering för att ge ögon det underlag för bedömning de behöver såsom uppgifter om
o Duration
o Typ av behandling
o Sockerläget
 P eller B-glukos
 HbA1c
o Blodtryck och eventuell behandling
o Proteinuri
o Rökning
o Ev. planerad eller pågående graviditet

Han beskrev bedömning av bilder och fotointervall illustrerat med patientfall och bilder av ögonbottnar.
Olika grader av retinopati illustrerades liksom vilka förändringar som är synhotande. Även de olika undersökningsformer som står till buds beskrevs liksom de olika typer av laserbehandling som görs och vid vilka typer av förändringar. Vid näthinneavlossning och glaskroppsblödning är det nödvändigt med kirurgisk åtgärd.

Vad kan öka risken för / försämra retinopatin?
• Diabetesduration
• Dålig metabol kontroll
• Snabb förbättring av det metabola läget
• Högt blodtryck
• Graviditet
• Rökning

Vid snabb förbättring av metabola läget oavsett behandling är det viktigt med samarbete med ögonkliniken för att ev. åtgärda ögonen innan sänkning av blodsockret. Inte sänka för fort.
Vid graviditet
• Viktigt med planerad graviditet och regelbundna ögonfoto innan.
• Foto så snart graviditet konstateras
• Om ingen DRP - nästa foto i sista trimestern
• Om DRP – i princip kontroll varje trimester eller oftare beroende på DRP-grad (3-4 ggr oftare)

Om kost och fysisk aktivitet vid diabetes – insulinkänslighet
Om detta komplexa och livligt omdebatterade ämne föreläste Stig Mattsson,dietist från Falun.
Timman gick fort och det fanns ändå mycket kvar att fundera över, det visade auditoriet med de många frågor som ställdes både under frågestunden och till föreläsaren i pausen.

Föreläsaren vill genom ökad kunskap om hur kroppen fungerar motivera och hjälpa patienterna.
Att hålla ett jämnt och fint blodsocker är målet när man har diabetes, men det är inte så lätt att nå dit. Många faktorer påverkar kroppen och insulinkänsligheten vilket innebär att det blir svårt att styra sitt blodsocker. Om man får ökad kunskap om hur olika faktorer påverkar kroppen och insulinkänsligheten så kan den insulinbehandlade individens möjligheter att förstå och kunna agera i olika sammanhang underlättas och göra det lättare att styra blodsockret.
Kunskap om att glukosmetabolismen där bl.a. levern spelar en stor roll hjälper oss att förstå att det är viktigt att fylla på med kolhydrater under och efter fysisk aktivitet så att risken för insulinkänning minskar.
Ett annat av budskapen var att fysisk aktivitet inte bara går ut på att förbränna kalorier utan på att öka insulinkänsligheten genom att öka antalet glukostransportörer på cellväggen så att cellens förmåga att ta emot glukos från blodet ökar. Denna förmåga hos cellen är mycket viktig för att behålla normalvikt eller minska i vikt. Men för att öka insulinkänsligheten vid fysisk aktivitet är det viktigt att intensiteten motsvarar något ansträngande till ansträngande känsla.
Fördelningen av matintaget över dagen är viktigare än vad många tror och om man hoppar över något mål så får man lägre insulinkänslighet.

Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöligheter
Karin Wikblad gav oss en bild av den utbildning som idag finns för den diabetessjuksköterska som vill utvecklas vidare inom diabetesvården. Hon berättade särskilt om utbildningen vid Uppsala Universitet som omfattar alla steg från grundutbildning till master/magister och forskarutbildning.

Utmärkelser och stipendium
Så kom kvällen med utdelning av utmärkelser och stipendier.
Årets diabetessjuksköterska blev lika överraskad som hennes föregångare. I år var det Gudrun Andersson, Karolinska sjukhuset i Stockholm som fick motta utmärkelsen.
Årets diabetessjuksköterska delades i år ut för 20:e året i följd i samarbete med Bayer och detta uppmärksammades särskilt med en jubileumsskrift. Inte mindre än 9 av dem som genom åren varit ”årets diabetessjuksköterska” deltog på årets symposium.

Stipendium till postrar delades ut i samarbete med Lifescan. I år belönades Gudrun Andersson och Raija Bjerkeheim för sitt samarbetsprojekt mellan hjärtintensiven och diabetesdagvård. Stipendium gick också till Christina Pilström för hennes studie om behandling med Levemir hos barn från debuten av diabetes.

Omvårdnadsstipendiet som utdelas i samarbete med SFD och Astra Zeneca gick i år till Anneli Andersson, Bjuvs vårdcentral.

Vi passade också på att avtacka förra ordföranden Margareta Nilsson liksom vår nätverksansvariga Annalena Öistämö, som båda lämnat sitt styrelseuppdrag.

Avsluta dagen med ett skratt
Symposiet avslutades med – just det – ETT STORT SKRATT!
Stå-uparen och sjuksköterskan Martin Svensson höll en bejublad dragning om smått och stort i livet, bl.a. om den medelålders mannens situation.
Sålunda vederkvickta av dessa dagar fyllda av intressanta föreläsningar, intressanta diskussioner med kollegor och nyheter inom såväl läkemedel som medicinteknik, reste vi alla hem till vardagen igen.

Tack till Er alla som på olika sätt bidragit till att göra symposiedagarna lyckade.

Britt-Marie Carlsson

 Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter

Glukosmätning vid typ 2

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

Ögon och Diabetes 

Diabetes och stroke

Symboldrama pilotstudie

Primärvårdsvips diabetes

Rökning och diabetes

Symposiekatalog 2007

Symposiekatalog omslag