2009-05-07

Socialstyrelsen presenterar idag nya Nationella Riktlinjer för Diabetesvården (prel. version) Riktlinjer för området har funnits sedan tio år tillbaka men för första gången innehåller de prioriteringar. Läkemedel, intensivbehandling för att nå en stabilare blodglukosnivå och multidisciplinära behandlingsteam för att minska riskerna för amputation är några av de mer framträdande rekommendationerna.

 Det finns fortfarande skillnader i hur diabetespatienter behandlas i landet. De nationella riktlinjerna ska säkra att de får lika tillgång till den vård som betyder mest för behandlingen av sjukdomen och för livskvaliteten. Förutom att säkra att vården består av behovsstyrda och effektiva behandlingar, ska riktlinjerna ge stöd för att ineffektiva eller av andra skäl olämpliga metoder inte längre används.

Bättre behandling av blodglukos
Nationella diabetesregistret visar att många patienter inte uppnår den blodglukosnivå (Hba1c < 6 procent) som kan minska risken för diabeteskomplikationer. Riktlinjerna föreslår intensivbehandling i ett tidigare skede än vad som nu sker, detta prioriteras mycket högt.

Läkemedel
Flera nya, betydligt dyrare läkemedel för behandling av diabetes har sedan de förra riktlinjerna publicerades, presenterats på marknaden, både för tablett- och insulinbehandling.

– I vår granskning av studier och genom hälsoekonomiska beräkningar har vi inte kunnat se att de är effektivare än de äldre läkemedlen. Därför har vi separerat dem tydligt i våra prioriteringar, säger Mats Eliasson, docent och överläkare som har varit prioriteringsordförande i arbetet med riktlinjerna.

Inte heller medför de nya långverkande insulinsorterna några fördelar för blodglukosnivåerna för de flesta patienter med typ 2-diabetes och kostnaden är dubbelt så hög som för de äldre insulinerna.

Beräkningarna visar att om tablettförskrivningen av metformin, för patienter med diabetes typ 2, skulle öka som föreslagits, kan man på nationell nivå frigöra resurser motsvarande ungefär 45 miljoner kronor. Lägger man därtill förändrad insulinbehandling av typ 2 diabetes så kan ytterligare mellan 16-49 miljoner frigöras.

Minska riskerna för fotamputation

Många personer med diabetes får stora problem med sina fötter. Behandling och resultat skiljer sig åt över landet. Multidisciplinära team för att ta hand om patienter med svåra fotproblem får prioritet 1.

– Åtgärden är långsiktig och de ekonomiska konsekvenserna beror helt på om resurserna redan finns och bara behöver organiseras om eller om specialistkompetensen saknas. Teamen och tidig upptäckt av fotproblem är viktiga åtgärder för att minska antalet amputationer och därmed åstadkomma en förbättrad livskvalitet för en utsatt grupp, säger professor Claes Göran Östensson som har ansvarat för de vetenskapliga underlagen.

Egenmätningar av blodglukosnivå och gruppbaserad utbildning
 På uppdrag av Socialstyrelsen har Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, tagit fram underlag när det gäller egenmätning av blodglukosnivå och grupputbildningar. Det vetenskapliga underlaget ger Socialstyrelsen stöd för tydliga rekommendationer.

– Det innebär att prioritering för daglig regelbunden kontroll av kost och tablettbehandlade typ 2 patienter anges som något som inte bör göras alls.  För insulinbehandlade patienter med större risk för snabba svängningar av blodsockret prioriteras egenmätning på högsta nivån, säger professor Christian Berne, som har varit medicinsk sakkunnig.

Gruppbaserad utbildning under ledning av personal med ämnesspecifik och pedagogisk kompetens prioriteras också högt. Endast cirka 10 procent av diabetessjuksköterskorna har det i sin utbildning.

Rekommendationerna för intensivbehandlingen, de multidisciplinära teamen, och gruppbaserad utbildning med pedagogisk kompetens  är alla områden där landstingen kommer att behöva avsätta mer resurser. Genom att omfördela de resurser som frigörs från egenmätning och en bättre förskrivning av läkemedel kan eventuella kostnadsökningar mildras eller helt utebli.

– Rekommendationerna i den här versionen av riktlinjerna är preliminära. De baseras på väl underbyggda och systematiskt granskade och värderade vetenskapliga underlag, som har utarbetats av ett stort antal experter från olika vårdprofessioner i samarbete med hälsoekonomer och etiker. SBU, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Läkemedelsverket har deltagit och bidragit med underlag i nära samarbete med Socialstyrelsen, säger Tony Holm projektledare på Socialstyrelsen för diabetesriktlinjerna.

– Den öppna process med regionala seminarier och breda diskussioner som är rutin i arbetet med de nationella riktlinjerna tar nu sin början, först därefter tar Socialstyrelsen slutlig ställning, säger Lena Weilandt, enhetschef på Socialstyrelsen.

Länk till lokal/regional information:

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/AD0DCD5E-530A-475A-AB0B-0EE29181889F/0/diabets0902196THKSC2.ppt

Kontaktpersoner

Tony Holm, projektledare 075-247 33 45

Birgitta Clarin, kommunikationsansvarig 075-247 36 27

Det går att prenumerera på Socialstyrelsens medieutskick via e-post. Anmäl dig via http://app.socialstyrelsen.se/Prenumerera/PrenReg.aspx

Presstjänsten nås på telefon 075 - 247 30 05.