Riktlinjearbetet, där många av SFSD´s medlemmar varit involverade och som varat i 3 år, har mynnat ut i 185 rekommendationer. Riktlinjerna finns publicerade på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden där du enkelt kan söka dig fram till det avsnitt du önskar fördjupa dig i.
Riktlinjerna är indelade i olika områden:
Vid typ 1-diabetes tar man upp hälso- och sjukvårdens möjlighet att förebygga sjukdomen. Användningen av screening i syfte att tidigt upptäcka andra autoimmuna sjukdomar (hypotyreos och celiaki) som förekommer oftare hos patienter med typ 1-diabetes behandlas. Opportunistisk respektive riktad screening för typ 2 tas upp samt preventiva åtgärder, inklusive läkemedelsbehandling vid vid nedsatt glukostolerans. Screening för vitamin B12-brist vid behandling med metformin behandlas. För all diabetes behandlas hälso- och sjukvårdens möjligheter till sekundär prevention av senkomplikationer genom påverkan på levnadsvanor, som råd om ökad fysisk aktivitet, tobaksstopp och stresshantering. Råd om kolhydraträkning vid typ 1-diabetes samt råd om proteinreducerad kost vid diabetesnefropati behandlas.
a. Riktlinjerna tar upp intensiv insulinbehandling med målet att sänka HbA1c vid typ 1- respektive typ 2-diabetes.
b. Riktlinjerna behandlar effekter av och tillförlitlighet hos metoder för glukosmätning. Dels görs genomgång av effekter av egna blodglukosmätningar vid kost- eller tablettbehandlad typ 2-diabetes, dels nyttan av kontinuerlig blodglukosmätning och mätning av förekomst av ketoner vid typ 1-diabetes. Tillförlitligheten av ett för patienten enklare sätt att mäta HbA1c (via post) utvärderas också.
c. peroral behandling behandlas både monoterapi och i olika kombinationer
d. insulinbehandling vid otillräcklig peroral behandling. För tillståndet typ 2-diabetes där enbart peroral behandling ger otillräcklig glukoskontroll tar riktlinjerna upp tillägg av tvåfasinsulin, måltidsinsulin eller basalinsulin till den perorala behandlingen.
e. insulinbehandling. Riktlinjerna omfattar insulinbehandling vid både typ 1- och typ 2-diabetes och ger vägledning kring användning av olika insulinanaloger respektive humaninsulin. Riktlinjerna tar också upp användning av insulinpump, tidig insulinbehandling vid LADA samt insulinbehandling i samband med intensivvård.
a. patientutbildning
b. för såväl typ 1- som typ 2-diabetes behandlas såväl individuell utbildning som grupputbildning behandlas liksom stödprogram baserade på kognitiv beteendeterapi samt motivationshöjande samtal enligt MI-metoderna (MI, AMI och MET).
c. kulturella olikheter. Riktlinjerna behandlar enskilda konsultationer, patient- och anhörigutbildning samt kostrekommendationer till personer med diabetes från andra kulturer än den svenska.
d. Egenvårdsstöd. Riktlinjerna behandlar betydelsen av socialt stöd samt åtgärder i form av empowermentstärkande aktiviteter.
e. hypoglykemi. Riktlinjerna tar upp behandling av rädsla för hypoglykemi och träning i att känna igen signaler på alltför lågt blodglukos. Vi tar också upp ordination av glukagon i beredskap, avsett att administreras av anhöriga till personer med typ 1-diabetes som drabbas av allvarlig hypoglykemi.
f. psykologiska problem. Riktlinjerna tar upp metoder för att stödja patienten vid diabetesdebut och när livsstilsförändringar upplevs som stressfyllda. Vidare behandlas kognitiv beteendeterapi vid ätstörningar. g. behandling av skuldersmärta Riktlinjerna behandlar sjukgymnastisk behandling av skuldersmärta hos personer med diabetes. h. kort förväntad återstående livslängd Riktlinjerna tar upp hur balans mellan glukoskontroll och livskvalitet ska uppnås hos personer med kort återstående livslängd.
Behandlar behandling av högt blodtryck och blodfetter och behandling av mikroalbuminuri. Metoder för att upptäcka förhöjda glukosvärden i samband med akutvård vid stroke och kranskärlssjukdom behandlas samt vilka målvärden som bör användas vid insulinbehandling under vårdtiden. Riktlinjerna tar också upp effekten av lågdosacetylsalicylsyra till patienter med diabetes men utan känd hjärt-kärlsjukdom. Primärpreventiva åtgärder mot förhöjt blodtryck eller kolesterolstegringar tas också upp.
a. Riktlinjerna behandlar intervallen för ögonbottenundersökning hos personer med typ 2-diabetes. Intervallen för undersökning hos personer med typ 1 diabetes tas inte upp i riktlinjerna.
b. Riktlinjerna behandlar screening för nefropati samt råd om proteinreducerad kost vid diabetesnefropati.
c. Riktlinjerna behandlar dels metoder för tidig upptäckt (”screening”) av neuropati i fötterna med hjälp av monofilamenttest eller stämgaffel, dels nyttan av isotopbaserad diagnostik av förlångsammad ventrikeltömning. Riktlinjerna innehåller också några olika behandlingsalternativ vid tillståndet erektil dysfunktion samt åtgärder vid kompressionsneuropatier. I övrigt fokuseras riktlinjerna på metoder för att lindra smärtande perifer neuropati med olika läkemedel eller transkutan elektrisk nervstimulering (TENS).
d. Riktlinjerna tar upp olika metoder för screening för cirkulationsrubbningar, rutinmässig undersökning av diabetespatienters fötter, preventiv fotterapi med strukturerat program och ortopedteknisk behandling för att förebygga fotsår vid redan utvecklad fotdeformitet.
e. För tillståndet diabetes med någon grad av fotproblem, vanligen sår, tar riktlinjerna upp behandling vid multidisciplinärt fotteam, konservativ sårvård i olika former, behandling med undertryck respektive behandling med hyperbar syrgas. Vi tar också upp olika former för ortopedteknisk behandling och kärlkirurgi samt amputation vid gangrän och allvarlig systempåverkan, eller svår smärta på grund av icke åtgärdbar ischemi.
a. Graviditetsdiabetes. Riktlinjerna tar upp screening för och diagnos av graviditetsdiabetes. Vid konstaterad graviditetsdiabetes behandlas råd om levnadsvanor (kost och fysisk aktivitet) och insulinbehandling samt allmänna råd och systematisk uppföljning efter genomgången graviditet.
b. Graviditet vid känd diabetes. Riktlinjerna för diabetes tar upp olika åtgärder vid graviditet i samband med både typ 1- och typ 2-diabetes. Inför graviditet vid samtidig diabetes tar man upp strukturerade program för planering samt kosttillskott. Vid typ 1- och typ 2-diabetes tar riktlinjerna upp egenmätning av blodglukos, förbättrad glukoskontroll, behandling med insulin i olika former, inklusive insulinpump vid typ 1-diabetes. Vid typ 2-diabetes behandlas fortsatt behandling med metformin under graviditet. Några rader berör behandlingsalternativ under förlossning. Riktlinjerna tar, med ett undantag (folsyra), enbart upp tillstånd som har samband med blodglukosregleringen.
I riktlinjerna ges också förslag på viktiga kvalitetsindikatorer bl.a.: Utvecklingsindikator 2.16: Diabetesutbildad sjuksköterska.
Motivering för val av indikator: Tillräckligt antal diabetessjuksköterskor är en av förutsättningarna för god diabetesvård. Andel av tjänsteutrymme för diabetessjuksköterska med minst 15 högskolepoäng diabetesvård, omräknat till antal heltidstjänster/antal diabetespatienter Täljare: Antal heltidstjänster, Nämnare: Antal diabetespatienter på enheten
När ni läser riktlinjerna ser ni att mycket berör de områden i patientens vård som diabetessjuksköterskan är inblandad i – och vi vet efter att de presenterats betydligt mer om vilken evidens som vårt arbete inom diabetesvården bygger på.
Läs mer här: www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvarden
Britt-Marie Carlsson