I samband med Världsdiabetesdagen den 14 november lyftes frågor kring
jämlik diabetesvård, resurser och prioriteringar av SFSD med flera organisationer inom diabetesvården. SFSD medverkade tillsammans med övriga organisationer i Nationella Diabetes Teamet i en aktivitet arrangerad av Dagens Medicin under temat Vård och livskvalitet – vilka krav ska vi ställa på diabetesvården? Då publicerades även vår SIFO-undersökning som bl.a. visar att bara en av fyra erbjudits grupputbildning i egenvård och att det av dessa är färre än varannan som tackat ja. På hemsidan har det under höstens senare del publicerats intervjuer med medlemmar. Dessa intervjuer kan ni nu läsa även i tidningen.
Arbetet i gruppen för glukosmätarkvalitet fortsätter och nu sjösätts ett samarbete mellan SFSD och Equalis för att kunna rapportera in tester av patienternas egna mätare mot mottagningens Hemocue.
Med anledning av den i somras aktualiserade frågan kring vad som ska ingå i Läkemedelsförmånssystemet skrev vi ett brev till Socialdepartementet och Socialminister Göran Hägglund med begäran om ett möte. Detta resulterade i att vi fick träffa, inte Göran Hägglund, men väl hans politiskt sakkunnige Joakim Erdtmann och departementets kontakt mot TLV Åsa Elffors.
Funderar i skrivande stund över Socialstyrelsens utvärdering av diabetesvården, som publicerades i veckan, och ligger bredvid mig - Socialstyrelsen skriver att fler personer med diabetes riskerar svåra komplikationer och pekar bl.a. på behov av tätare besök hos diabetessjuksköterska och läkare för att hjälpa individer med högre HbA1c samt vikten av screening för mikroalbuminuri för att tidigt upptäcka tecken på njurskada. Så även om Sverige har en globalt sett bra diabetesvård så finns det stora förbättringsbehov. Socialstyrelsen pekar också på det vi alla vet nämligen vikten av rökstopp och andra hälsosamma levnadsvanor och vill att det ska satsas på förebyggande åtgärder.
Funderar på det jag hör från kollegor runt om i landet. Personalresurser dras in och diabetessjuksköterskorna får ägna sin tid åt att svara i telefon istället för att ta hand om enhetens patienter med diabetes. Ersättningssystemen verkar inte vara utformade för att fullt ut värna kronikergruppernas behov. Detta gäller alltså inte bara diabetespatienterna utan också andra patientgrupper. Att så mycket ändå fungerar hyggligt beror förmodligen på duktiga och engagerade
personer inom vården, men hur länge orkar de jobba i motvind?
Det är nu dags att sluta överlåta så mycket till ”fritt valt arbete”. Tiden är utan tvekan mogen för en nationell diabetesstrategi som innefattar såväl förebyggande insatser som struktur och organisation för bra och jämlik behandling samt en bred satsning på patientutbildning i egenvård. En nationell strategi som också vågar ställa krav på tillgång till diabetessjuksköterskeresurser enligt ledtalsrekommendationer!
Önskar er allt gott år 2012 och hoppas vi ses i Stockholm!
Britt-Marie Carlsson
Ordförandetankar nr 4 2011
Ordförandetankar nr 2-3 2011
Ordförandetankar nr 1 2011Ordförandetankar nr 4 2010
Ordförandetankar nr 2-3 2010
Ordförandetankar nr 1 2010
Ordförandetankar nr 4 2009
Ordförandetankar nr 2-3 2009
Ordförandetankar nr 1 2009
Ordförandetankar nr 4 2008
Ordförandetankar nr 2-3 2008
Ordförandetankar nr 1 2008