Vi behöver kunna erbjuda patienten tid, utbildning och behandlingsalternativ.
De flesta som får diabetes typ 2 är överviktiga när de får sjukdomen – men trots vård och behandling går 25 procent upp ännu mer i vikt sedan de fått sin diagnos. Var femte person som får diagnosen diabetes typ 2 är inte äldre än 30–49 år.
Det är det dystra resultatet av en patientundersökning som Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) gjort med hjälp av Sifo. Jämfört med samma undersökning 2008 är det nu ännu fler som går upp i vikt efter sedan fått sin diagnos. Utvecklingen går alltså åt fel håll.
Socialstyrelsen nationella riktlinjer ska vara vägledande för vårdens arbete och lyfter fram grupputbildning som ett högprioriterat område för diabetespatienter. Men undersökningen visar att bara en av fyra erbjudits utbildning i egenvård. Av dem som fått erbjudande är det färre än varannan som tackar ja.
Diabetes typ 2 är en av de vanligaste folksjukdomarna. 350 000 har fått sjukdomen konstaterad, lika många har den utan att veta om det. Så stort är mörkertalet. Komplikationerna kan vara svåra och allvarliga. Patienter som är dåligt behandlade måste därför betraktas som tickande bomber. Vi får heller inte acceptera uttryck som ”en släng av socker”, vilket en del patienter lite lättsamt använder när de ska beskriva sin sjukdom.
Vi behöver kunna erbjuda patienten tid, utbildning och ett brett spektra av behandlingsalternativ. Vi diabetessjuksköterskor ser bäst resultat när patienterna får en individanpassad medicinsk behandling som tar hänsyn till ålder, vikt och andra förutsättningar.
Patienterna i vår undersökning hade låg kunskap om vilka alternativ som finns vid sidan av kost, motion och standardbehandling. Studier visar att endast fem procent klarar av att gå ner i vikt på egen hand. I vår studie hade bara fem procent fått information om överviktskirurgi, sex procent om att det finns viktminskande medicin och endast åtta procent kände till att det finns diabetesmedicin med viktminskande effekt.
Vi diabetessjuksköterskor är mycket bekymrade över att våra patienter blir allt yngre och tyngre. Därför behövs en folkhälsokampanj och en nationell diabetesstrategi inkluderande prevention, struktur för bra och jämlik behandling samt strategi för patientutbildning i egenvård.
Britt-Marie Carlsson
ordförande Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, diabetesmottagningen, medicinkliniken, Södra Älvsborgs Sjukhus, Skene
Janeth Leksell
vetenskaplig sekreterare Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, institutionen för hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna, Falun
Mona Andersson
ledamot Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, Solljungahälsan, Örkelljunga.
Publicerad Söndag 13 november av:
Ledarredaktion ledare@norran.se