SSiS - Så började det...
Christina Lindholm var den första sjuksköterskan som disputerade inom området sår. Hon skrev sin avhandling 1993, den handlade om Quality of Life in Leg Ulcer Patients. I denna avhandling framkom det hur svår dessa patienters vardag var. Christina åkte land och rike runt och föreläste. Hennes förmåga att inspirera gjorde att intresset för sår och sårbehandling grodde i landet och flera sjuksköterskor började arbeta som sårsjuksköterskor. I Storbritannien startades specialistutbildning för sjuksköterskor som Tissue Viability Nurses vilket tyvärr inte finns i Sverige.
På kurser och konferenser ”nätverkade” sårintresserade sjuksköterskor och tanken växte fram på en egen intresseorganisation. På Rönneberga kursgård hölls 2004 en konferens där beslöts att en förening för sårintresserade sjuksköterskor skulle startas. Några mycket entusiastiska sårintresserade sjuksköterskor ville snabbt se resultat och det bildades en interimsstyrelse. Ett konstituerande årsmöte hölls den 29/11 2005, dagen före läkarstämman i Älvsjö som så passande hade sår som tema det året. Christina Lindholm som interimsstyrelsen ordförande intervjuades i Omvårdnadsmagasinet, Vårdfacket och Dagens Medicin om den nystartade sektionen.
I juni samma år kom ett mail om att föreningen fått sin första donation av en anonym välgörare, en grundplåt på 500 kronor. I september blev föreningen via Christina associerad till EWMA (European Wound Management Association).Kontakt togs med SSF om att vara en del av SSFs sektioner, föreningen invaldes under hösten 2005 och registrerades som juridisk person med organisationsnummer 2006.
Alla i styrelsen hade mycket kontakt med olika företag och insåg vikten av att ha ett gott samarbete med dem. Antalet sponsorer och utställare till första konferensen växte snabbt.Den allra första konferensen genomfördes 23 mars 2006 på Karolinska sjukhuset. I hallen utanför Nanna Swartz aulan trängdes sponsorer och utställare med konferensdeltagare och styrelse.Temat för första konferensen var ”Sjuksköterskans roll i sårbehandling”. Konferensen mottogs positivt, allt praktiskt hade om än med lite möda gått bra. En härlig gemenskap skapades när styrelsens ledamöter och valberedning dagen före kopierade program och packade konferensväskor . SSiS fortsätter entusiastisk arbetet med att sprida kunskap om sår och sårbehandling till alla intresserade sjuksköterskor genom att anordna återkommande konferenser.