To start page

SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering

 

 Silverförband vid behandling av kroniska sår

Sammanfattning och slutsatser

SBU:s bedömning av kunskapsläget

Silverförband används vid behandling av kroniska (svårläkta/långsamt läkande) sår, dvs sår som inte läker inom förväntad tid. Vanliga orsaker till kroniska sår är försämrad blodcirkulation eller infektion i såret. Syftet med silverförband är att silvret ska minska mängden bakterier i såret och därmed påskynda läkningen.

  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det finns någon skillnad mellan silverförband och förband utan silver när det gäller effekter på andel läkta sår, sårstorlek, smärta, livskvalitet, andel infektioner och antibiotikaförbrukning vid behandling av kroniska sår. Orsaken är att det finns för få studier av tillräcklig kvalitet. De studier som granskats har inte identifierat allvarliga biverkningar eller komplikationer relaterade till silverförbanden, men studierna hade inte lagts upp för att specifikt studera detta.
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för slutsatser om silverförbandens kostnadseffektivitet, då det finns för få studier.
  • Det saknas kontrollerade studier av silverförbandens effekt på bakterier i kroniska sår.
  • Det behövs väldesignade studier för att klarlägga effekten av silverförband och på vilka indikationer behandlingen är lämplig vid kroniska sår. Det är viktigt att beakta risken för utveckling av bakterier som är resistenta mot antibiotika samt risken för negativa miljöeffekter vid användning av silverförband. Tills vidare bör därför silverförband användas endast inom ramen för kontrollerade studier eller med annan systematisk uppföljning och sammanställning av effekten.

 

Vakuumassisterad sårbehandling

SBU:s bedömning av kunskapsläget

Vakuumassisterad sårbehandling är en metod som syftar till snabbare läkning av operationssår och sårskador som av något skäl inte läker av sig själva (primärläker) efter att de exempelvis har sytts ihop. Under senare år har metoden börjat användas alltmer på svenska sjukhus.

Det har publicerats ett stort antal kontrollerade studier av metodens effekter på sårläkning, vårdtider och sårkomplikationer vid olika typer av sår. Dessutom finns ett mindre antal publicerade studier om effekten på dödlighet. Ingen är av hög och endast ett fåtal av dessa är av medelhög vetenskaplig kvalitet.


• Den vetenskapliga dokumentationen rörande vakuumassisterad sårbehandling ger ett visst stöd för att metoden:
–– ger snabbare sårläkning och större del läkta
sår hos patienter som fått ett så kallat delhudstransplantat på ett sår som inte är ”kirurgiskt rent”, hos patienter som fått inflammation i brösthålan (mediastinit) efter en operation där bröstbenet kluvits (sternotomi), och hos diabetespatienter där framfoten har amputerats på grund av kallbrand (gangrän).
–– leder till färre infektioner och färre sårkomplikationer hos patienter med ortopediskt trauma och öppen fraktur.
–– leder till kortare vårdtider på sjukhus hos patienter som fått ett delhudstransplantat av ett sår som inte är ”kirurgiskt rent”.
–– minskar dödligheten hos patienter som drabbas av mediastinit efter sternotomi.

Metodens nytta är oklar i många kliniska situationer. Granskningen av den vetenskapliga dokumentationen visar att välgjorda studier saknas för patienter som har fått ett delhudstransplantat på ett i övrigt ”friskt” sår, har ett öppet sår i buken, har en nekrotiserande fasciit, har drabbats av allvarlig djup infektion i vävnaderna mellan urinrör
och ändtarm (Fourniers gangrän), har ett öppet sår efter fasciotomi eller har en vävnadsdefekt efter muskuloskeletal tumörkirurgi.


• Det finns ett stort behov av randomiserade, kontrollerade studier på olika, väl definierade sårtyper. Det saknas fortfarande hälsoekonomiska utvärderingar av god kvalitet.