Svensk sjuksköterskeförening stödjer förslaget att utarbeta en generell grundläggande kompetensnivå för arbete inom vård och omsorg. Dagens situation med 40 procent outbildad personal är mycket otillfredsställande och bidrar till kvalitetsbrister inom vård och omsorg.
Svensk sjuksköterskeförening ställer sig positiv till en formaliserad grundläggande kompetensnivå för all personal verksam inom de områden som anges i utredningen. Svensk sjuksköterskeförening stödjer utredningens förslag att grundnivån ska vara gymnasieskolans omvårdnadsprogram eller motsvarande. Genom den gemensamma yrkesbenämningen omvårdnadsassistent tydliggörs bland annat innehållet i utbildningen och kraven för yrkesträning. Det ger även arbetsgivaren en god vägledning vid anställning.
Svensk sjuksköterskeförening instämmer i utredningens definition av assistentbegreppet som innebär att assistera brukaren/patienten. Utredningen är dock otydlig när det gäller begreppet brukare och patient Svensk sjuksköterskeförening anser att personer som omfattas av hälso- och sjukvårdsinsatser, oavsett var de ges, ska benämnas patient. Om yrkesbenämningen ska vara gemensam måste kompetensnivån motsvara kraven för arbete inom både hälso- och sjukvården och omsorgen. I utredningens bakgrund och sammanhang beskrivs och refereras främst till lagstiftning inom social omsorg. Även litteraturgenomgången beskriver främst social omsorg. Trots detta blir slutsatsen att det framförallt är omvårdnad som är fokus för omvårdnadsassistentens insatser.
Svensk sjuksköterskeförening anser att omvårdnadsassistentens kompetens inom hälso- och sjukvård behöver tydliggöras. Det kunskapsinnehåll som idag finns i omvårdnadsprogrammets medicinska grundkurs behövs även i den kommande utbildningen.
Frågeställningar som remissinstanserna särskilt uppmanas kommentera:Är de förmågor som beskrivs i avsnittet Kompetensbeskrivning rimliga?Kompetensbeskrivningen utgår från WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Förmågorna har delats upp i Kvalitetsrelaterade förmågor resp Uppgiftsrelaterade förmågor. Dessa förmågor ska sedan tillämpas inom så skilda sammanhang som intensivvård, demensboende, rättspsykiatri och kriminalvård eller vid stöd till ung människa med fysiskt funktionshinder.
Svensk sjuksköterskeförening avstyrker indelningen kvalitetsrelaterade och uppgiftsrelaterade förmågor eftersom även uppgiftsrelaterade förmågor är kvalitetsrelaterade.
Det framgår på flera ställen i utredningen att personer som genomgått omvårdnadsprogrammet ska ha tillgodogjort sig "större" delen av det som kompetensbeskrivningen tar upp. Samtidigt understryks att den grundläggande yrkeskompetensen för självständigt arbete i vård och omsorg inte uppnås genom omvårdnadsprogrammet. Utredningen besvarar inte frågor som !Vad behövs för att uppnå denna kompetens och hur och vem avgör att den kompetensen uppnåtts?" Svensk sjuksköterskeförenings uppfattning är att det inte kommer att räcka med yrkeserfarenhet utan ett kontinuerligt lärande med fördjupad teoretisk utbildning tillsammans med handledd verksamhetsförlagd utbildning krävs. Ett omfattande utbud av specialiseringsutbildningar måste erbjudas.
Svensk sjuksköterskeförening anser att den föreslagna kompetensbeskrivningen ligger på en väl avancerad nivå och ställer höga krav på unga människor att teoretiskt och känslomässigt tillgodogöra sig utbildningen, samtidigt som de själva befinner sig i sin egen personlighetsutveckling ut i vuxenvärlden.
Är sammanhanget beskrivet på ett adekvat sätt?I utredningen finns ytterst lite skrivet om vårdteamets betydelse. De flesta vårdtagare/brukare har behov av flera professioners specialkunskaper och insatser. Svensk sjuksköterskeförening anser att en brist i utredningen är att referensgrupperna bestått av personer från sociala området. Det hade varit värdefullt för utredarna om andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården varit representerade. Företrädare för omvårdnadsvetenskap, medicin, sjukgymnastik och arbetsterapi borde ha varit med. Nu är underlaget huvudsakligen grundat på forskning kring socialt arbete och utredningen relaterar främst till omsorgsinsatser utifrån SOL och LSS med exempel från den kommunala vården. Utredningen bör kompletteras vad gäller insatser utifrån HSL och hälso- och sjukvården.
Hur bör det fortsatta arbetet bedrivas för att tydliggöra, bedöma och erkänna grundläggande kompetens för omvårdnadspersonal? Svensk sjuksköterskeförening anser att det är väsentligt med fortbildning av lärare i gymnasieskolan. Det är dessutom mycket angeläget att omfattande utbildningsinsatser genomförs för de cirka 40 procent utan adekvat utbildning som är verksam inom området.
Omvårdnadsassistentens kompetens