De Nationella kvalitetsregistren får en allt större betydelse för utveckling och uppföljning av svensk hälso- och sjukvård. Idag är det 55 Nationella kvalitetsregister som får ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Registren skapar en unik möjlighet att följa upp vårdens resultat såväl lokalt som nationellt samtidigt som data från registren skapar goda förutsättningar för lärande och förbättringsarbete inom vården. Men fortfarande är registren alltför fokuserade på den medicinska behandlingen.
För att utveckla arbetet med de Nationella kvalitetsregistren föreslår Svensk sjuksköterskeförening att följande register ska pröva att registrera väsentliga omvårdnadsvariabler; Nationella Diabetesregistret (NDR), Nationella kvalitetsregistret för barn och ungdomsdiabetes, SWEDIAKIDS, Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt (RiksSvikt), Nationellt kvalitetsregister för stroke (Riks-Stroke) och Svenska demensregistret (SveDem).
Dessa register omfattar stora grupper av personer med allvarliga sjukdomar och som ofta har långvarigt behov av kvalificerade omvårdnadsinsatser. I några av de föreslagna registren finns enstaka omvårdnadsvariabler men dessa är otillräckligt utvecklade.
Rätt använda kan registren ge unika möjligheter för beslutsfattare och professionella att följa och utveckla kvaliteten i verksamheten. Eftersom vanligen minst 60% av verksamheten omfattas av omvårdnadsinsatser kan ett register som inte innefattar omvårdnad inte bedömas som relevant för vården.
För att registrens fulla potential ska kunna utnyttjas på ett kostnadseffektivt sätt bör professionerna enas om vissa gemensamma patientnära indikatorer. På detta sätt skulle möjligheterna att jämföra mellan registren öka. I arbetet med att utveckla patientnära indikatorer bör respektive register satsa på variabler som ökar möjligheterna att involvera patienten i att bedöma och utvärdera sin hälsa. Något som Svenska reumatoid artrit-registret är en förebild för. Svensk sjuksköterskeförening uppmanar styrgrupperna för respektive register att söka kontakt med andra kvalitetsregister för att gemensamt kunna påskynda utvecklingsarbetet.
Svensk sjuksköterskeförening har samrått med Nätverket för vårdforskning inom cancerområdet och lämnar följande bidrag till gemensamma patientnära indikatorer, oavsett cancerdiagnos för de idag 18 kvalitetsregistren inom cancerområdet: Bemötande, trötthet och störd sömn, risk för undernäring, tillgång till kontaktsjuksköterska och livssituation.
Idag fokuserar de flesta av cancerregistren på indikatorer som återfall och överlevnad, vilka är nog så viktiga, men registret behöver även registrera variabler som kan ge information om vårdens kvalitet samt om patientens hälsotillstånd under överlevnadsperioden och vid eventuellt återfall.
Svensk sjuksköterskeförening, med specialistsektioner och nätverk inbjuder styrgrupperna för ovan nämnda register till dialog om utformning av indikatorer och val av variabler. Svensk sjuksköterskeförening uppmanar även Beslutsgruppen för Nationella kvalitetsregister att vid bedömningen av ett kvalitetsregisters relevans uppmärksamma om tillämpliga omvårdnadsvariabler registreras.
Ania Willman & Åsa Andersson