Svensk sjuksköterskeförening delar årligen ut två stipendier till legitimerade sjuksköterskor som tidigt i sin yrkeskarriär väljer en forskarutbildning. Stipendierna delas ut den 11 mars, i samband med Lust & Kunskap – Sjuksköterskedagarna 2010 i Stockholm den 11 – 12 mars.
Yngre doktorandstipendium 2010 går till leg sjuksköterskan Ulrika Förberg och leg sjuksköterskan Magnus Sandberg!
Ulrika Förberg, legitimerad sjuksköterska, Astrid Lindgrens barnsjukhus, doktorand inom Nationella forskarskolan, tilldelas stipendiet för forskarutbildningsprojektet RISCC – Reminder Implementation for Safety in Child Care.Motivering: Det saknas kunskaper om betydelsen av att sjuksköterskor använder evidensbaserade datoriserade beslutsstöd för kliniska beslut. Ulrika Fröbergs forskarutbildningsprojekt har fokus på hur sjuksköterskor genom att använda kliniska riktlinjer som datoriserat beslutsstöd vid hantering av venösa infarter, kan öka säkerheten i sitt kliniska beslutsfattande och därmed förbättra patientsäkerheten. Undersökningsgruppen omfattar ca 650 sjuksköterskor. Datainsamlingen sker genom randomiserad kontrollerad studie, frågeformulär och fokusgruppsintervjuer. Projektet kan ge kunskaper om såväl implementering av evidensbaserade kliniska riktlinjer som om sjuksköterskors upplevelser av att använda datoriserade beslutsstöd. Kunskaperna kan också komma att användas vid utvecklingen av datoriserade beslutsstöd inom andra områden.
Magnus Sandberg, leg sjuksköterska, doktorand, Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, tilldelas stipendiet för forskarutbildningsprojektet Preventivt arbete med Case management i vård av äldre (65+) och dess effekter på vårdkonsumtionsmönster, vårdkostnader och funktionellt hälsostatus.Motivering: Andelen äldre och andelen äldre med stora vårdbehov ökar. Magnus Sandbergs studier syftar bland annat till att utveckla nya vårdmodeller som tillgodoser äldres behov av god och säker, men även kostnadseffektiv vård. Interventionsstudier med Case managermodellen för preventiva hembesök ska vetenskapligt prövas för att studera dess effekter med avseende på funktionellt hälsostatus samt huruvida vårdkonsumtionsmönster och vårdkostnader påverkas jämfört med dagen vårdmodeller. Case managermodellen är välkänd inom psykiatrisk vård och började även användas inom vård av äldre i mitten av 1990-talet. Effekterna av dess användning inom vård av äldre är inte systematiskt, vetenskapligt utvärderade. Arbetssättets eventuella positiva effekter för såväl den enskilda som för närstående samt eventuella positiva ekonomiska effekter för samhället ska prövas. Mot bakgrund av att vårdkonsumtionen hos äldre med stort behov av vårdinsatser i dag är mycket hög är det angeläget att nya evidensbaserade vårdmodeller utvecklas och prövas vetenskapligt.